Britannia Road av Amanda Hodgkinson

Då och då händer det att jag tycker att en bok är märklig, en särling som inte liknar någonting annat jag läst på väldigt länge. Med gott fog skulle jag vilja påstå att "Britannia Road" är en en sådan bok.

Romanen är Amanda Hodgkinsons synnerligen starka debut. Handlingen utspelar sig under och efter andra världskriget. Författaren hoppar skickligt mellan storyns dåtid och nutid. Än befinner sig läsaren i de djupa skogarna i Polen och än i efterkrigstidens England. Med säker hand låter hon oss få en bild av de fasor den unga Silvana och hennes son Aurek upplevde då de kämpade för att överleva i det söndertrasade Polen.
Samtidigt får vi följa maken Janusz väg mot de allierades styrkor.




Vad gör kriget med människorna och går det någonsin att överbrygga de ohyggliga klyftor som uppstår i spåren av våld och förintelse? Läs "Britannia Road" och förvånas över den kraft och den livsvilja som dessa karaktärer bär med sig genom år av umbäranden. En bok som lämnar djupa revor i själen, men som också visar på hopp och människans läkande förmåga.

När jag slog ihop boken efter att ha läst de sista raderna skakade mina händer. Jag fick nästan nypa mig själv i armen för att förstå att det "bara" var en bok som jag hade läst.

Läs mer om Britannia Road och författaren Amanda Hodkinson hos Historiska Media.

Tyskt rekviem av Philip Kerr

Nu har jag fått ta till hjälp i form av en gästrecensent. Jag har lämnat över läsning och tyckande till "en man som också heter Ove" alias "Snuttegubben". För några år sedan var han en flitig bloggare i humorgenren men den bloggen är numera i dammigaste laget. Men läser och tycker det gör han.

Tyskt rekviem av Philip Kerr är nominerad till årets bäst översatta kriminalroman av Deckarakademin. Boken är den tredje delen om detektiven Bernie Günther som rör sig i det sönderbombade Berlin åren efter krigsslutet.Som ni alla vet är detta inte min favoritgenre och därför känns det mer rättvist för boken att jag överlämnar recenserandet till en som kan bättre.

Så här säger Ove om Tyskt rekviem:
"Det tog mig några kapitel att komma in i Kerrs värld. Säkert beroende på att jag inte läst de tidigare böckerna. Men redan från första sidan njöt jag av språket. Översättaren har gjort ett bra jobb! 
Livet i spåren av det andra världskriget är grymt och komplicerat. Under ytan pågår saker som ingen egentligen vill veta, men för många är det den verklighet de lever i. Det känns som det var så här det gick till. Ingen kunde lita på någon, hela tiden dök det upp nya bedragare mellan raderna.Vem som helst kunde ha oturen att hamna som gödning på en vingård.



Tyskt rekviem är en stark historia som ger intryck av att vara sanningen från första bokstaven till den sista. Att läsa den som underhållning var för mig i det närmaste omöjligt, den ger en bitter smak i munnen hos oss vars föräldrar upplevde kriget. Men behållningen var desto större."

Jag bugar och tackar för hjälpen. Tror nog att jag vågar rekommendera boken som spänningsläsning under de stundande helgerna.

Fruktans tid av Set Mattsson

Det är med en känsla av saknad som jag läser de sista raderna i "Fruktans tid" av Set Mattsson. Hans böcker trollbinder mig så till den milda grad att jag inte vill att de ska ta slut. Dessutom påstår han att "Fruktans tid" är den avslutande boken om kommissarie Palm. Hur ska jag överleva detta?

Set Mattsson bygger sin historia lågmält men på samma gång pulshöjande på ett sätt som får läsaren att dras med och leva sig in i de olika karaktärernas göranden och låtanden. Jag kan med fog påstå att han kan knepet att skriva  en karaktärsdriven historia. Det är rakt igenom romanens personer som för handlingen framåt. Och han behöver inte heller tillgripa tråkiga transportsträckor för att komma vidare.
Det märks också att Set är noga med researchen och han tycks inte lämna något åt slumpen. Också det som tillhör hans fria fantasi beskrivs på ett sådant sätt att läsaren tar det för sanning.



Jag beundrar den jämna och höga nivån som författaren lyckats hålla genom hela trilogin. Sammantaget vill jag påstå att Set Mattsson definitivt tillhör en av de bästa författare jag har läst.


Fruktans tid är utgiven av Historiska Media hösten 2014.


Relaterade inlägg:

• Ondskans pris
• Svekets offer
• Gästbloggare Set Mattsson
• fortsättning följer

Tigerporten av Christina Courtenay

Jag har gjort en ny bekantskap, Christina Courtenay. Under några dagar har jag haft hennes "Tigerporten" som sällskap när jag lagt mitt eget manus åt sidan. Det var ett gott sällskap kan jag säga.

Handlingen utspelar sig på 1700-talet och i den tid då handeln med fjärran östern var i sin linda. På det första handelsskeppet som lämnar Sverige för att ta sig till Kina finns skotten Killan Kinross och Jess van Sandt.
Det blir en omtumlande resa och Christina behåller sitt grepp om läsaren hela vägen ut. Trovärdigheten är hög och det märks tydligt att hon är väl påläst.
"Tigerporten" är en bok för alla oss som gillar historiska romaner med både spänning och romance. Jag ser fram emot att få läsa "Storm över Högländerna" som ligger i min att-läsa-hög. Risk finns för att jag i smyg flyttar upp den några hack och så får jag ju inte göra.



Christina Courtenay är i Sverige nu och i morgon kommer jag att träffa henne i Bokhandeln i Eksjö, som för övrigt är en av vårt lands bästa bokhandlare.

"Tigerporten" är utgiven av E A Förlag. På deras webbsida finns Christinas signeringsschema.

Sigrid av Johanne Hildebrandt

Vi är många som väntat på "Sigrid", sagan som bygger på Sigrid Storrådas liv. Hon var först drottning i Sverige och sedan i Danmark och skrönorna om henne är både häpnadsväckande och spännande. Därför grep jag mig an läsningen med öppna sinnen och en stor portion nyfikenhet.

Språket känns initierat och författaren verkar påläst och intrigen är god. Karaktärerna är välklädda och känns verkliga. Men, här finns ett stort och rejält men. Det är något skumt med läsbarheten. Jag liksom hakar upp mig hela tiden. Jag läser och det stakar sig i min hjärna och hjälplöst undrar jag varför skriver hon på detta viset. Det saknas flyt. Kanske är jag helt enkelt för okunnig och inte bevandrad nog i den nordiska mytologin? Kanske är mina kunskaper om brytningstiden mellan hedendom och kristendom för grunda? Om det är detta som utgör motståndet är det nog dessvärre så att många med mig kommer att lägga boken åt sidan med ett besviket drag i sina anleten.


Även om en historia utspelar sig i en avlägsen historisk tid bör den berättas på ett språk som vi nutidsmänniskor förstår och kan relatera till. En skönlitterär roman är inte rätt arena för en författare att visa upp alla sina historiska kunskaper på. De ska läcka fram och erbjudas till läsaren, inte användas som hieroglyfer.

Det är trist att bli besviken. "Sigrid" av Johanne Hildebrandt levde inte alls upp till mina högt ställda förväntningar.

Boken är utgiven på Forum bokförlag 2014.

Huset Longbourn av Jo Baker

Fotograf Michael Lionstar.

Jo Baker var för mig en helt ny bekantskap. Hon har fyra romaner i sitt bagage varav jag vet endast en översatt till svenska. Till viss del grundar sig hennes intresse för tjänstefolkets förehavanden i det faktum att flera av hennes äldre släktingar arbetat som hembiträden.

"Huset Longbourn" är en så kallad fanfiction av "Stolthet och fördom" skriven av Jane Austen. Nu får vi träffa tjänstefolket och höra deras historia. Här möter vi den parallella världen en trappa ner.
Jag fick känslan av att titta in i ett dockskåp där jag kunde följa husets alla invånare och deras förehavanden. Kanske borde jag läst "Stolthet och fördom" samtidigt för att på så vis fått en ännu mer komplett upplevelse.




Språket i boken är målande och jag kan inte låta bli att dela med mig av ett exempel från sidan 234. Märk att hela stycket består av en enda mening.

"Så sluttade vägen nedåt och det var mer trafik på den, plågsamt tröga täckta långvagnar, guppande giggar och andra tvåhjuliga kärror och postschäser, och där dundrade en postdiligens förbi, och sedan kom hus och luften blev rökig och smutsig och rätt som det var skramlade d på kullersten och var långt inne i staden, och Sarah lutade huvudet bakåt och gapade åt byggnaderna som tornade upp sig över henne likt klippor som blängde på varandra tvärs över en flod, och den floden var trafiken och hon ingick i trafiken, den strida strömmande londontrafiken, droskor och kärror och drögar och allt folk, bara den ändlösa mångfalden av folk, fiskmånglerskor i högljudda stinkande klungor, gatuförsäljare med käcka kepsar och morska blickar, en tiggare i en solkig trasa till röd rock som pinnade fram på benstumpar och knytnävar, en mjölkpiga under ett ok med dinglande spänner vars mjölk såg blågrå ut och skvimpade kväljande och lämnade flockad mjölk på spännernas insidor och inte alls liknade mjölken hemma."

Men en sak är säker, för alla som gillar "Stolthet och fördom" är "Huset Longbourn" ett måste.

Boken är utgiven av Wahlström & Widstrand 2014

Det medeltida Uppland

"Det medeltida Uppland" är en arkeologisk guidebok och ingår i en serie som ges ut av Historiska Media. Författare är Johan Anund och Linda Qviström.

Böckerna i den här serien är mina biblar när jag rör mig i vårt avlånga land. Jag går gärna på historisk exkursion och saknade lämplig ledsagare ända tills jag snubblade över de här böckerna. "Det medeltida Stockholm" har jag nästan slitet ut.
Uppland är väldigt mycket medeltid och här vid Mora sten bekräftades kungavalen. I Gamla Uppsala blotade vi hejdlöst innan Vite Krist tog över och runstenar berättar om de som haft sina bopålar här.

Boken berättar om gods och gårdar och om befästa borgar. Den leder oss till platser som vi inte anade fanns och berättar om sådant som vår skolhistoria så beklagligt missade.



Jag finner även mycket matnyttig information som berör mitt specialintresse - kyrkor. Almarestäket som var en befäst biskopsborg har besök att vänta av mig nästa gång jag är i Uppland.

Bildtext från sidan 171 (bilden är privat från ett tidigare besök i år).

"Skepptuna kyrka är exempel på en kyrka som ursprungligen var romansk men som förstorats och byggts om i gotisk stil. Blinderingarna på kyrktornet från mitten av 1400-talet anses vara inspirerade av de blinderingar som då fanns på domkyrkans torn i Uppsala."







Boken "Det medeltida Uppland" är lättillgänglig och bjuder på mängder av vetande om en tid som flytt, men ändå inte så längesedan som vi kan förledas att tro. Om vi höftar lite med tre generationer per sekel, så är 1500-talet bara 15 generationer bort. Alltså inom ramen för att vi ska kunna finna förfäder som levde då.

En liten värld av Åsa Hellberg

Nej, jag har inte fastnat i feelgood-träsket. Bara nästan. Nu har jag läst min första bok av Åsa Hellberg och jag kan lova att det inte är den sista.
"En liten värld" bjuder på allt man kan begära i den här genren. Här finns de mogna kvinnorna, vardagen och livet som väntar runt hörnet bara man ger det en puff i rätt riktning. Glada skratt varvas med en klump i halsen. Det tragikomiska lurar bakom hörnet när Elsa väljer att följa efter den tredje personen som bordar Arlanda Express.


Jag ser "En liten värld" som en lightvariant av "Hundraåringen", vilken jag upplevde som rolig men totalt otrolig. Åsa skriver med en gnutta mer sinnesnärvaro och ett försök till att hålla fötterna på jorden. Karaktärerna är udda, men inte verklighetsfrämmande och miljön trovärdig. Att följa Elsa och resten av gänget där de far och flyger runt halva jordklotet är ett rent nöje.

Det är Åsa själv som pryder omslaget tillsammans med en hemlig rödhårig stand in för karaktären Carina. Och det blonda löshåret är hon mäkta stolt över.

Andra bloggar om "En liten värld"

• Jennies boklista
• Cattis bokblogg
• Cissi Grip blogg

Och här bloggar Åsa Hellberg själv.

Norrsken av Frida Skybäck

Jag smakar av historiska romaner med samma intensitet som jag njuter av ett gott vin och en bit mörk choklad. De senaste dagarna har jag delat min fritid med Cecilia på Rosenlund.
"Norrsken" är skriven av Frida Skybäck och utgiven på Forum. Frida har tidigare skrivit två romaner som jag inte läst. "Norrsken" utgör första delen av en tänkt trilogi och speglar livet hos en svensk överklassfamilj vid 1800-talets mitt.
Här finns alla nödvändiga ingredienser såsom dottern som vill vara till lags samtidigt som hon vill bryta sig loss och skapa ett eget liv, den undflyende fadern och den förkrossade, men känslokalla modern. Här finns också farmor och de två yngre systrarna, en ungdomskärlek som försvinner och en tilltänkt äkta make.


Frida Skybäck blandar korten väl och delar ut dem till läsaren, ett efter ett. Hon närmar sig en lösning, men snuvar huvudkaraktären Cecilia på det goda livet. Kanske sker det lite för ofta och inte alltid på ett övertygande sätt, men i fantasins värld är allt både möjligt och tillåtet.
Intrigen är strålande och de vändningar som historien tar ger spänning och spänst åt berättelsen även om det egentligen inte händer så mycket. "Norrsken" är ett måste för alla som gillar romaner som utspelar sig i vårt lands dåtid. Och jag ser fram emot fortsättningen och håller tummarna både för Frida Skybäck och för Cecilia.

Andra bloggar om "Norrsken"

• Johannas Deckarhörna
• Jenniesboklista.com 
• Böcker emellan

Frida Skybäck är född 1980 och är lärare i språk och historia. Hon inspireras av dagböcker skrivna av tidigare generationers kvinnor och målet med hennes författarskap är att skapa komplexa och intressanta kvinnogestalter och ge dem en plats i historien.

Följ Frida på facebook!  

Elisabet I av Anna Whitelock

Historisk gladfakta är en genre som jag uppfunnit alldeles själv. Och till denna genre hör definitivt Elisabet I av Anna Whitelock. Jag gillar böcker som är skrivna utifrån historisk sanning, men med berättarglädje. De ska också vara fria från pekpinnar och historiska floskler. De ska bara berätta.


Det har Anna Whitelock lyckats med. Medan jag läser känner jag mig precis som ett barn som sitter i brasans sken och lyssnar till en god historia. Drottning Elisabet har fascinerat mig länge. Vad det så här det var? Eller tänkte hon verkligen så? Varför blev det som det blev? Vad betydde egentligen hennes hälsa?
Att komma så här nära en historisk person hör inte till vanligheterna. Whitelock har gjort det på ett utmärkt och trovärdigt sätt samtidigt som det aldrig blir långtråkigt. Hennes insikt är avundsvärd och intresset är äkta och djupgående.




Själv kan jag inte låta bli att fundera på hur världshistorien hade sett ut om drottning Elisabet tackat ja till frieriet från vår svenske kronprins och sedemera kung, Erik XIV? Kanske tur för henne att hon slapp denna smått tokige svenske regent.

För mig som läst Philippa Gregorys böcker var boken om Elisabet I en aha-upplevelse. Och jag rekommenderar den varmt till alla som är intresserade av engelsk historia.

Elisabet I av Anna Whitelock är utgiven på svenska av Historiska Media.

Mer om denna mytomspunna tid i Englands historia finns att läsa i detta inlägg hos Johannas Deckarhörna.

Livet efter dig av Jojo Moyes

Jag har funderat, jag har lett, jag har förbannat, jag har gråtit, jag har skrattat, jag har gråtit igen och till sist försonats med karaktärerna i "Livet efter dig" av Jojo Moyes.
Detta är en enorm kärlekshistoria som ingen bör missa. En historia om Louisa Clark och hennes absolut mycket vanliga liv. Ett liv som en dag tar en vändning som är helt otippad och overklig.
Men inte alls omöjlig. Jag älskar böcker där karaktärerna antar utmaningar, misslyckas, försöker igen och utvecklas. "Livet efter dig" engagerar och binder läsaren. Den ger perspektiv på livet och den berättar en historia precis som den ska berättas.



Det här är en bok som inte lämnar någon oberörd. Jojo Moyes är redan en av mina absoluta favoritförfattare och jag ser fram emot att få läsa mer av henne, fast jag egentligen bestämt att bromsa mitt eget läsande till förmån för skrivandet. Men jag behöver både och för att känna mig hel.

"Livet efter dig" är utgiven av Printz Publishing och finns att köpa hos förslagsvis Fritz Ståhl.

Ulrikas bok av Maria Gustavsdotter

Tänk en händelse, som är tämligen banal och som startar en lavin, vars skred bara drar med sig fler och fler allteftersom den rullar på och åren går. Likt en kedja är de länkade vid varandra vare sig de vill eller inte. Ibland bryts kedjan, länkar går av och nya hakas på. Och så fortsätter det...

"Ulrikas bok" är den första i en planerad trilogi. Maria Gustavsdotter har sin vana trogen gjort en gedigen research och det hon berättar känns verkligt sant. Miljön är väl skildrad och det historiska skeendet bekant. I det verkliga och kända har hon placerat in karaktärer, som alla är komna ur hennes fantasi. Hon har gett dem kött och blod, hon har gett dem liv fyllt med erfarenhet och hon låter dem handla utifrån det de är.
Utan att handlingen för den skull blir förutsägbar. Det är gott flyt i boken och det är inte helt lätt att lägga den åt sidan, när vardagliga sysslor pockar på.
Vad var det egentligen de hade gjort, Andreas, Magnus och Ulrika?



"Ulrikas bok" gav mig verkligen det som jag förväntade mig - en historisk välskriven roman, spänning och underhållning. Skickligt paketerad och väl levererad.

Läs mer om boken hos Historiska Media.

Köp gärna boken hos Litterturmagazinet Fritz Ståhl eller hos din lokala bokhandlare.

Medan mörkret faller av Anna Lihammer

Än en gång har jag lämnat min bekvämlighetszon och läst en kriminalroman. Visserligen inte vilken som helst men ändå. Och handlingen utspelar sig på 1930-talet, så helt fel ute är jag väl inte. Men var ska detta sluta? Att jag skriver en själv?
"Medan mörkret faller" är skriven av Anna Lihammer och utgiven av Historiska Media, som berättar mer om boken och författaren här.

Anslaget är ruggigt. Den som en gång öppnat denna bok och börjat läsa kan inte sluta. Läsaren kastas rakt in en fasa, som det inte går att freda sig emot.
En läkare mördas på ett bestaliskt sätt och följderna får ringar på vattnet som ingen väntar sig.
Kommissarie Hell är naturligtvis av den tystlåtna typen och polissystern Maria får en chans som hon aldrig trott skulle förunnas henne. Ett upplägg som redan banat väg för en fortsättning?
Tempot hålls uppe boken igenom och Lihammer behåller greppet till sista sidan. Och det är inte bara the bad guys som har lik i garderoben, vilket ger storyn flera bottnar.



Lihammer har klarat sin debut med väl godkänt även om jag personligen tycker att jag inte riktigt fick grepp om bokens huvudkaraktärer. Ibland handlar de lite för mycket oförutsett och helt utanför sina ramar, vilket gör att de förlorar något lite i trovärdighet.
Sammantaget är "Medan mörkret faller" mycket läsvärd och håller nära nog maxpuls.

Läs en intervju med Anna Lihammer hos bloggen Bibliophilia.

Andra bloggar om "Medan mörkret faller":

• Dast Magazine
• Cattis Bokblogg

"Medan mörkret faller" finns också på facebook.

Och boken kan köpas här eller här.

Springfloden av Cilla och Rolf Börjlind

Nu har det hänt igen. Jag har läst en bok i en genre som jag brukar hålla mig borta ifrån. Egentligen förstår jag inte hur det går till, men jag är helt klart påverkbar.
Den här gången handlar det om en deckare och dessutom en debut. Författarparet Cilla och Rolf Börjlind har tillsammans skrivit Springfloden, som kom ut på Norstedts 2012.

 
Sammanfattning:
1987. Under en kall och likgiltig fullmåne begås ett sadistiskt mord på en strand på Nordkoster. Offret är en ung gravid kvinna. Förövarna är tre personer. En liten pojke blir ofrivilligt vittne till mordet. Utredaren Tom Stilton hittar inget motiv. Inga gärningsmän. Fallet förblir olöst.

2011. Olivia Rönning får i uppgift att skriva ett elevarbete på Polishögskolan om det olösta strandfallet. Hon vaskar fram så mycket hon kan via gamla källor, det svåraste visar sig dock vara att få tag i den som ledde mordutredningen. Tom Stilton är som uppslukad av jorden.





Författarna är välkända och duktiga manuskreatörer till TV-serier såsom Graven och Morden samt till en rad Beck-filmer. Springfloden är deras första roman och den tog mig med storm.

Tanken var att jag skulle studera dialog. Författare till filmmanus är kända för att kunna det här med pratet. Och det kunde de och en massa annat också. Det dröjde inte många sidor förrän jag glömde mina studier. Jag rycktes med i tidvattenvågen och satt fast ända till sista sidan. Det här är en bok som inte går att penetrera eller dissekera. Den ska bara läsas från pärm till pärm.

En extra knorr är att det finns en liten detalj, som visar på författarnas anknytning till Beck. Men den överlåter jag till läsarna att själva hitta.

Boken finns att köpa här och här.   

Och så levde de lyckliga av Lucy Dillon

Att stöta på bladvändare är inte bra för min arbetsdisciplin. Men min själ gillar det. Den här gången var det romanen Och så levde de lyckliga av Lucy Dillon, som ställde till det för mig. På grund av denna bok har jag nu en stressande deadline hängande över mitt huvud.

En bra sammanfattning av boken finns här.
Lucy Dillon skriver feel good på hög nivå. Det behövs inte många sidor förrän läsaren finner sig omhuldad av en mysig miljö befolkad av karaktärer som ingen är elak på riktigt. Bara någon nästan psykopat skymtar fram diskret mellan raderna. Ingen ond bråd död, men väl vardagsdramatik att känna igen sig i.

Det är en konst att fylla 500 sidor med relationer i lilla Longhampton mitt på engelska landsbygden utan att det blir långtråkigt för en enda minut. Läsaren får möta Michelle, som bryter upp från en tillvaro för att skaffa sig en annan. Och Anna, som försöker skapa ett eget utrymme i en stor och löst sammansatt familj.



De båda kvinnorna är väldigt olika och deras mål vitt skilda. Men ändå finner de varandra och lotsar varandra framåt. Vänskapen visar sig vara värdefull för dem båda på många sätt. Här handlar det om hundar, ungar och hembryggt äppelvin på hög nivå.

Jag vet att jag låter både torr och knastertråkig. Ändå lovar jag att boken är något utöver det vanliga och jag har funnit en ny favoritförfattare.
Tänd en brasa i öppna spisen, ta fram gosepläden, koka en mugg choklad och slå upp Och så levde de lyckliga!

Boken finns att köpa här och här.

Andra bloggar om Och så levde de lyckliga

• Och dagarna går
• Hyllan
• Vacker och underbar

Vägen mot Bålberget av Therése Söderlind

Bättre sent än aldrig! Vägen mot Bålberget fanns redan på min sommarläsningslista och nu äntligen stod den på tur och förgyllde min julledighet. Författaren Therése Söderlind lyckades till att börja med att trötta ut mig totalt, för att sedan trassla in mig i nätet på ett väl så skickligt sätt.

Vägen mot Bålberget spänner en båge över tiden. Det är en roman om fyra människor - fyra öden - en bygd.Vad innebär det att vara förälder och att vara barn? Vad betyder historia och släktskap? Är historien ens värd att bevaras? 
En sensommardag 1975 går Jacke och hans tonårsdotter Veronica upp på Bålberget i hemtrakten Nyland vid Ångermanälven. Det sägs vara platsen där man avrättade häxor. Besöket blir kulmen på en kaotisk period som tagit Jacke tillbaka till barndomen och Veronica längre än så. Hennes farmors berättelser ska göra att historien om Bålberget inte lämnar henne ens som vuxen. 



Boken har fyra jag, något som inte är helt lätt att hantera. Här måste jag ge författaren en eloge, för att hon lyckats med konststycket att hitta en ton åt var och en av karaktärerna. I romanens första del (efter prologen) är det Jacke som berättar och det är under dessa sidor som jag började undra om boken fått fel "innehållsdeklaration".

Men när det blev Malins tur att hålla i taktpinnen blev tonen en annan. Therése tog mig med till 1670-talet och genast var jag med henne igen. Språket flyter fint och tangerar tidsepoken på ett alldeles lagom sätt. Malin talar till mig och jag känner att jag måste få veta mer. Då, precis då ändrar boken fokus och läsaren kastas tillbaka till nutid.

Nu är det Veronica som talar och jag börjar se sammanhang och förstå djup. Boken växer för att blomma ut i ett fullständigt crescendo när det är Olofs tur att vara "jaget". Trådarna knyts samman samtidigt som spänningen tätnar i trakterna vid Bålbergets fot. Gubbjäveln vid skogens slut har fått berätta sin historia.

Vägen mot Bålberget av Therése Söderlind är en mycket läsvärd bok som finns att köpa här eller här.

För den vetgirige finns extra material sammanställt av författaren.

Andra bloggar om Vägen mot Bålberget:

• Bokmoster
• Bokblomma

Stockholm Octavo av Karen Engelmann

Ett inbjudande omslag, en spännande titel och en baksidestext som lovar stort. Det handlar om Stockholm Octavo av Karen Engelmann utgiven på Damm Förlag. Med spänning slog jag upp boken.

Det första som möter mig är en tidslinje. Åh, sådant gillar jag. Synd bara att texten var kursiverad och typsnittet mindre läsbart. Det påföljande persongalleriet får extra pluspoäng och jag applåderar förordet, skrivit av bokens ego Emil Larsson. Länk till bokens handling.

Sedan kastar jag mig in i första kapitlet, som redan på rad ett störs av mer kursiverad stil. En layout-detalj som passar bättre i glassiga månadsmagasin eller konstböcker. Att kursivera de tre första orden i kapitlet och lägga dem som skuggtext tillför ingenting.

Hela berättelsen utspelar sig kring en octav, en stjärna lagd med en så kallad Nürnbergkortlek. Octaven byggs sedan på och därmed stegras spänningen. Till detta kommer det språk som vackra damers solfjädrar talar. 

Upplägget är läckert, men författaren tappar dessvärre greppet om mig. Hon släpper iväg mig fullständigt och hjälper mig inte ens med styrfarten.

Jag tragglar mig igenom kapitel efter kapitel i jakten på romanens kärna.

Historien är rörig och karaktärerna är svåra att få grepp om. Växlingarna mellan berättar-jaget och den allvetande känns ibland otydliga.

På sidan 298 upptäcker jag utan förvarning att berättelsen har gripit tag i mig. Men det är så dags.

Sammantaget gillar jag octaven, solfjädrarna och miljön i Stockholm under Gustav III och hotet mot hans liv. Förpackningen av Stockholm Octavo tillsammans med dess grundtanke är bättre än själva storyn.

Men jag skulle inte för allt i världen vilja ha den oläst. Kanske kommer jag till och med att läsa om den för att söka efter de bottnar jag hoppas att jag har missat.

Stockholm Octavo finns att köpa här eller här.

Andra som bloggat om Stockholm Octavo:

• Boktanken
• Bokparet

Carolines arv av Katherine Webb

Det blev en hissnande resa från ljummet intresse till besatthet. Mina förväntningar var höga då jag slog upp första sidan i "Carolins Arv" av Katherine Webb. Debutromanen heter på originalspråk "The Legacy" och är utgiven på svenska av Historiska Media.

Författaren har skapat en intressant dynamik genom att väva samman en nutida berättelser, skriven i första person med en dåtida historia berättad i tredje person. Konceptet fick mig att verkligen känna mig närvarande i nuet samtidigt som jag mycket tydligt förflyttades omkring 100 år bakåt i tiden. 

Mina höga förväntningarna fick sig en törn i början av boken, då jag upplevde det som om Katherine Webb använde alla  märkliga omskrivningar och liknelser som hon kunde komma på. Men allteftersom jag vände sida ebbade beskrivningarna ut och blev alldeles lagom för att jag skulle kunna förnimma atmosfärer och göra mig egna bilder av personer och miljöer.






En tredjedel in i boken var jag fast och hade för länge sedan glömt vad det var som jag inte gillat i början. Spänningen stegras hela tiden och läsaren utsätts för att få veta nästan allt och sedan var det tji. Nu är plötsligt "Carolines Arv" en bladvändare, fullständigt omöjlig att lägga ifrån sig.

Caroline har krupit in under min hud och bitit sig fast. I tanken försökte jag tala henne till rätta mer än en gång. Men hennes liv var en länk i en kedja som skapade systrarna Beth och Erica, vilka i sin tur var färgade av ett förflutet, på olika sätt påverkade deras liv. Precis som det är i allas vår verklighet, även om vi inte funderar över det dagligdags.

Ett särskilt plus vill jag ge för den intima scen som Webb beskriver alldeles strålande och som utspelar sig i bokens slutskede. Egentligen skulle jag gärna återge den här, men då är jag rädd att jag avslöjar för mycket och det vore ju synd.

Carolines Arv är sammantaget en stor läsupplevelse, som bjuder på trovärdiga karaktärer, otroligt finstämda och skiftande miljöer. En familjesaga av stora mått!

Boken finns bland annat att köpa här och här. Eller varför inte gynna din lokala bokhandlare!

Mer om boken och författaren finns att läsa på förlagets webbsida.

Andra bloggar om "Carolines Arv"

• Cattis Bokblogg

 

Ondskans Pris av Set Mattsson

Det händer att jag representerar omvända världen. I det här fallet är det så. Först läste jag "Svekets Offer", sedan fick jag bråttom att jaga ikapp Set Mattssons debutroman, "Ondskans Pris". Mina förväntningar var höga, men jag skruvade ner dem. Inte kunde väl hans första bok hålla samma fina nivå som nummer två?

Kvinnan vid relingen rev bort en flik av sårskorpan. Några väl valda ord, som verkar tagna ur luften låter läsaren kliva in i Sets fiktiva värld. Innan första sidan passerat hamnar vi i en gastkramande situation, vilken strax övergår i en lång bedräglig utandning. Författaren har kopplat sitt grepp.
Kulisserna består av Malmö strax efter andra världskriget. Miljöerna är så väl beskrivna att jag verkligen vandrade på gatorna och kände de olika dofterna från havet och den framväxande industrin.




Karaktärerna är många, vilket ger liv åt handlingen. Men också kräver läsarens uppmärksamhet. De är alla namngivna och väl påklädda. Vad jag menar är att de är underbyggda och bearbetade, inget hastverk. Språket är lågmält, men fängslande och lagom mustigt. Ibland glimmar det till lite extra och då får läsaren dras med ett leende på läpparna.

Vardagen är påtaglig och det är i denna som författarens storhet visar sig. En balansgång mellan det enkla och det som är så fruktansvärt att det är svårt att sätta ord på det.
Set har också en alldeles enastående förmåga att binda ihop säcken och göra den förståelig utan att bli tjatig eller underskatta läsaren. När det gäller Set Mattsson är lagom ett honnörsord.

Att Set knyter an till verkliga händelser, kända och mindre kända, gör att handlingen verkar mycket autentisk. Personligen gillar jag att känna osäkerhet inför vad som är sant och vad som är fiktion. Och jag gillar när gränserna är hårfina. Nästa gång jag kommer till Malmö kommer jag säkert hålla utkik efter Palm och Ward.

Ondskans Pris av Set Mattsson finns att köpa bland annat här och här.

Set Mattssons webbsida! 
Historiska Media är Set Mattssons förlag.

Relaterade inlägg:

• Ondskans Pris i en smakebit på söndag
• Svekets Offer av Set Mattsson
• Set Mattsson i min värld
• Svekets Offer i en smakebit på söndag 

Drottningkronan av Ingrid Kampås

Medan lunchen kallnade och regnet öste ner läste jag de sista sidorna i "Drottningkronan" av Ingrid Kampås. Romanen är den femte fristående delen av serien Släkten utgiven på Historiska Media. För varje ny del lämnas stafettpinnen över till en annan författare. Ett koncept som jag till att börja med ställde mig mycket tveksam inför. Men skam den som inte kan ändra sig.

Jag älskade "Helenas Hämnd" och var lite smått orolig för hur fortsättningen skulle bli. Nu är jag inte orolig längre. Ingrid Kampås har fört historien framåt med den äran.
Bokens innehåll sammanfattas utmärkt av förlaget och därför slänger jag mig direkt in i recensionen.
Första meningen "Mitt i sommaren låg Anges för döden" tog ett stadigt grepp om mig som läsare. De orden lovade gott. Ingrid tog med mig på en resa i en tid då Sverige ännu inte riktigt var något Sverige. Och då den kristna kyrkan vann alltmer mark.



Hur det var att vara kungahustru i denna tid har vi inte en aning om, men låt oss njuta av Ingrids utmärkta sätt att berätta. Precis som Maria Gustavsdotter har hon fått till en skröna som passar i tid och rum. En skröna med inslag av historiska stöttepelare, som får allt att låta riktigt och sant. Exakt så som en riktigt bra historisk roman ska vara. Och med en doft av nattviol.
Inga ord i världen kan göra rättvisa åt "Drottningkronan". Mitt rekommendation blir, läs och njut!

Bokparet har också recenserat.

Drottningkronan finns att köpa bland annat här och här.

Lyssna gärna på en intervju med Ingrid. 

Här gästbloggar Ingrid Kampås!