lördag 25 mars 2017

Robert Warholm debuterar med den historiska romanen Skam


Historiska romaner gör mig alltid nyfiken. I dagarna debuterar bokbloggaren och författaren Robert Warholm med romanen Skam. Jag tog chansen att känna honom på pulsen med tre snabba frågor.
1. Vad var det som gjorde att du valde egenutgivning?

Samma skäl som de flesta har, tror jag. Jag provade med några förlag, men de var inte intresserad. När jag så fick en sponsor, tänkte jag att jag skulle prova den här modellen.
2. Under vilken tidsepok utspelar sig berättelsen och varför valde du den epoken?
Den utspelar sig i slutet av 1800-talet. Det finns ett rättsfall som ligger till grund för min roman, och den inträffade också vid den tiden, så då kändes det naturligt att hålla fast vid detta. Jag vill understryka att jag använt rättsfallet som idé, men jag har bytt namn och ort på de närmast inblandade och därefter skapat en värld kring detta. Dessutom blir upplösningen en annan.
3. Berätta något om din research. Vad var svårt? Vad var lättare?
Eftersom platsen jag valt är fiktiv, behövde jag inte undersöka geografin på platsen. Det var små detaljer som jag fick kolla lite mer noggrant. Exempelvis vad en ko kostade på den här tiden och var man köpte brännvin nånstans, långt innan Systembolaget inrättades.
Mer om Robert och hans skrivande finner du på hans blogg Mina skrivna ord.

fredag 24 mars 2017

Pensionärsligan på vita duken

Solen skiner! Och jag har inomhusjobb vid datorn. Sånt är livet och det får jag tåla eftersom jag har förmånen att få arbeta med det jag allra helst vill göra. Författarlivet är inte bara glamour.

Jag börjar dagen med att kika in hos Annikas Litteratur- och Kulturblogg och veckans bokbloggsjerka.

Har någon av de författare som du följer bidragit till en tv-serie/film, om inte, vem tycker du skulle få chansen och varför?

På rak arm kommer jag på Cilla och Rolf Börjlind, Jojo Moyes och Fredrik Backlund. Naturligtvis är de många fler ...
Och jag tycker absolut att Catharina Ingelman-Sundberg och hennes pensionärsliga borde bli film. Tänk er Märta och gänget på vita duken. Jag vet att det härom året var något på gång med ett franskt bolag, men det tycks ha runnit ut i sanden.

torsdag 23 mars 2017

Titelsjuka

Idag har jag läst högt hela dagen ur min egen kommande bok "Manglade dukar ..." Rösten är helt slut, men det gäller att hitta de sista grodorna. Trots att jag inte är ensam om att läsa kommer det ändå att finnas något litet kvar.

Därför är det extra skönt att koppla av med Helgfrågan hos Mias Bokhörna.

Titeln som har en sådan avgörande faktor för att man blir nyfiken på en bok? Alltså hur viktig är titeln på boken?

För mig hänger titel och omslag ihop. Det räcker inte med det ena eller det andra. Femtio nyanser skulle inte funka med ett enfärgat grått omslag. Där måste finnas något mer, något som titeln kan knyta an till, som förstärker den och triggar igång fantasin.


Jag gillar också när titlarna i en serie hänger ihop på något sätt, precis som omslagen. Sambanden ska vara tydliga, tycker jag.
Mitt svar blir att titeln självklart är viktig, men den klarar sig inte på egen hand.




onsdag 22 mars 2017

Jag vägrar vinter!

I morse vaknade jag till en vit värld, igen! Ändå förstår jag att vi fortfarande befinner oss i mars och att vi helt nyligen passerat vårdagjämningen.

Men det är bra för sittfläsket. Jag förleds inte att gå ut i trädgården med en kopp kaffe i handen utan blir sittande vid datorn där jag än tar bort och än lägger dit. En sista manustvätt av "Manglade dukar och vikta servetter". Författaryrket är glamoröst ska jag säga.

Felicia har krupit in under mitt skinn, jag är hon, hon är jag. Samtidigt som jag har ena benet i uppföljaren "Lånat silver och krossat glas" där det är Jeanette som tar läsaren vid handen och berättar sin historia.

Skönt att det finns en alternativ värld att fly till medan kung Bore gör ett förhoppningsvis sista besök på det småländska höglandet. 


söndag 19 mars 2017

Istället för att göra det jag ska

Ljudet av makens hammarslag når mig där jag sitter framför datorn och på håll kan jag även höra grannens motorsåg brumma. Vad grannen gör vet jag inte men en man som också heter Ove bygger växthus.

Själv borde jag jobba, men en liten avstickare till En smakebit på söndag hos bloggen Flukten fra Virkeligheten kan väl inte vara förbjudet.

Läsandet går långsamt beroende på mitt eget skrivande och det finns en viss risk för att jag redan delat med mig av Ett bräckligt liv av Göran Redin.



"Fyra mil öster om Würtzburg, i riktning mot biskopsstaden Bamberg, tar den öppna dalgången runt floden Main slut och övergår i Steigerwald, ett stycke mark med höjder och mjukt rundade dalgångar där täta snår av ek och hassel gör sitt bästa för att dölja de försiktiga rännilar som långsamt förenar sig med storebror Main ute på slätten. Just i kanten mellan slätt och skog ligger Handthal."



Låt er inte avskräckas, den här historiska romanen innehåller mycket mer än naturskildringar :)

fredag 17 mars 2017

Aprilväder en fredag i mars

Det är vår, även om en eller annan snöflinga dansar ner från skyn. Och det är fredag! I kväll ska jag gå och se Romeo och Julia på Spira i Jönköping, men innan dess ska jag flytta punkter, stryka ord och frisera mitt manus.

Annikas Litteratur- och Kulturblogg arrangerar som vanligt Bokbloggsjerka.

Vad tycker du om stereotyper? Känns det tryggt, irriterande, bör undvikas, etc.

Alltså ... ärligt, så funderar jag inte så mycket över stereotyper. Men jag tycker gott att de kan få finnas där. Kanske inte som huvudkaraktärer, det blir lite för förutsägbart, men en stereotyp bikaraktär kan tillföra historien en del. Så är det ju i verkligheten också, där finns alla de sorter, även stereotyper.

Trevlig helg, allesammans!

torsdag 16 mars 2017

Stryk, stryk, stryk ...

Vilken vecka! Jag gillar att redigera manus och så långt är allt gott och väl. Men den där sista genomgången, då alla skiljetecken ska finnas med och vara rätt placerade, då alla småord antingen ska tas bort eller läggas till. Och då överflödiga meningar som jag värnat om, obönhörligen måste strykas. Då är det inte roligt. Tur att jag har en tålmodig redaktör.

Min hjärna är sliten och jag har inte ens kommit halvvägs. Vad gör jag då? Jo, svarar på Helgfrågan hos Mias bokhörna.

Vad tror du omslaget har för betydelse när man köper en bok?

Omslaget betyder mycket. Särskilt när det gäller att fånga läsare, som inte riktigt vet vad de söker. Då måste omslaget sticka ut och vara en riktig magnet i högarna i bokhandeln eller på stormarknaden.

Personligen så gillar jag att äga böcker med fina omslag. De pryder sin plats i mina bokhyllor och jag gillar att titta på dem.

Som författare har jag en fruktansvärd beslutångest när det är dags att bestämma omslag. Jag har ingen vetorätt, men förlaget lyssnar till vad jag tycker. Och jag misstänker att marknadsföringsfolket suckar åt mig mer än en gång.