Springfloden av Cilla och Rolf Börjlind

Nu har det hänt igen. Jag har läst en bok i en genre som jag brukar hålla mig borta ifrån. Egentligen förstår jag inte hur det går till, men jag är helt klart påverkbar.
Den här gången handlar det om en deckare och dessutom en debut. Författarparet Cilla och Rolf Börjlind har tillsammans skrivit Springfloden, som kom ut på Norstedts 2012.

 
Sammanfattning:
1987. Under en kall och likgiltig fullmåne begås ett sadistiskt mord på en strand på Nordkoster. Offret är en ung gravid kvinna. Förövarna är tre personer. En liten pojke blir ofrivilligt vittne till mordet. Utredaren Tom Stilton hittar inget motiv. Inga gärningsmän. Fallet förblir olöst.

2011. Olivia Rönning får i uppgift att skriva ett elevarbete på Polishögskolan om det olösta strandfallet. Hon vaskar fram så mycket hon kan via gamla källor, det svåraste visar sig dock vara att få tag i den som ledde mordutredningen. Tom Stilton är som uppslukad av jorden.





Författarna är välkända och duktiga manuskreatörer till TV-serier såsom Graven och Morden samt till en rad Beck-filmer. Springfloden är deras första roman och den tog mig med storm.

Tanken var att jag skulle studera dialog. Författare till filmmanus är kända för att kunna det här med pratet. Och det kunde de och en massa annat också. Det dröjde inte många sidor förrän jag glömde mina studier. Jag rycktes med i tidvattenvågen och satt fast ända till sista sidan. Det här är en bok som inte går att penetrera eller dissekera. Den ska bara läsas från pärm till pärm.

En extra knorr är att det finns en liten detalj, som visar på författarnas anknytning till Beck. Men den överlåter jag till läsarna att själva hitta.

Boken finns att köpa här och här.