Bättre sent än aldrig! Vägen mot Bålberget fanns redan på min sommarläsningslista och nu äntligen stod den på tur och förgyllde min julledighet. Författaren Therése Söderlind lyckades till att börja med att trötta ut mig totalt, för att sedan trassla in mig i nätet på ett väl så skickligt sätt.
Vägen mot Bålberget spänner en båge över tiden. Det är en roman om fyra människor - fyra öden - en bygd.Vad innebär det att vara förälder och att vara barn? Vad betyder historia och släktskap? Är historien ens värd att bevaras?
En sensommardag 1975 går Jacke och hans tonårsdotter Veronica upp på
Bålberget i hemtrakten Nyland vid Ångermanälven. Det sägs vara platsen
där man avrättade häxor. Besöket blir kulmen på en kaotisk period som
tagit Jacke tillbaka till barndomen och Veronica längre än så. Hennes
farmors berättelser ska göra att historien om Bålberget inte lämnar
henne ens som vuxen.
Boken har fyra jag, något som inte är helt lätt att hantera. Här måste jag ge författaren en eloge, för att hon lyckats med konststycket att hitta en ton åt var och en av karaktärerna. I romanens första del (efter prologen) är det Jacke som berättar och det är under dessa sidor som jag började undra om boken fått fel "innehållsdeklaration".
Men när det blev Malins tur att hålla i taktpinnen blev tonen en annan. Therése tog mig med till 1670-talet och genast var jag med henne igen. Språket flyter fint och tangerar tidsepoken på ett alldeles lagom sätt. Malin talar till mig och jag känner att jag måste få veta mer. Då, precis då ändrar boken fokus och läsaren kastas tillbaka till nutid.
Nu är det Veronica som talar och jag börjar se sammanhang och förstå djup. Boken växer för att blomma ut i ett fullständigt crescendo när det är Olofs tur att vara "jaget". Trådarna knyts samman samtidigt som spänningen tätnar i trakterna vid Bålbergets fot. Gubbjäveln vid skogens slut har fått berätta sin historia.
Vägen mot Bålberget av Therése Söderlind är en mycket läsvärd bok som finns att köpa här eller här.
För den vetgirige finns extra material sammanställt av författaren.
Andra bloggar om Vägen mot Bålberget:
Jag älskade den boken, bästa boken 2013 :-) När jag läser dina kommentarer så kommer jag ihåg känslan igen!
SvaraRaderaDen växte verkligen allteftersom jag läste.
RaderaJa, det var bra gjort, med de fyra "huvudpersonerna"! Tyckte mycket om Vägen mot Bålberget.
SvaraRaderaJag saknar den nästan :(
RaderaJag har fastnat lite i stycket med Jacke, tycker att det är lite segt och ointressant än så länge men alla säger att den blir bättre sen så jag ska kämpa på ett tag till
SvaraRaderaDet var precis där jag också tyckte att det kändes ointressant. Men det blir bättre, jag lovar.
Radera