En vecka mitt emellan

Hösten är en fantastisk årstid. Åtminstone när solen skiner och luften är klar och hög. Löven har börjat lägga sig som mattor på marken och jag njuter av att sparka runt i högarna. Vår trädgård har hittills varit förskonad från frost och jag tittar förvånat på nyutslagna dahlior och slingerkrasse.

Den här veckan känns som en vecka mitt emellan. Jag har svårt att planera, för jag väntar på besked. Ett av dessa besked är extra viktigt och gör att jag "hänger lite i luften". Jag har också svårt att bestämma vad jag ska/kan stryka eller flytta framåt i tiden av mina projekt. Utöver detta har min "chef" massor av åsikter och kommer med sina styrdokument.
Mitt uppe i allt detta händer det! Jag fick en ny bokidé, som trängs och vill ut omedelbums. Tar liksom ingen hänsyn till den verklighet som jag lever i. Skulden till detta måste ligga hos min son och min svärson, som inte kan ta sig från punkt A till punkt B utan att krångla till det. Tänk att bara kunna stänga ute allt och gå in i en bubbla där tid och rum saknar betydelse. Och sedan komma ut 100 000 ord senare. Kanske skulle jag försöka?