Hösten pågår

Utanför knuten pågår hösten, denna fina årstid med sprakande färger och prasslande löv. Så här års blir jag alltid mer motiverad till att skriva, men jag behöver dagsljuset. Alltså är jag särskilt förtjust i dagar då solen skiner. Jag har ännu inte kommit förbi den här omgången av texter till veckopressen, men jag är på god väg.

Härligt röda, vildväxande äpplen.

Den här gången rör det sig om flera lite kortare fristående berättelser av skilda slag. Men naturligtvis handlar de om livet, sådant som det är eller skulle kunna vara. Det handlar om den vanliga människans tillkortakommande. Ibland undrar jag hur det kommer sig att andras olycka kan vara så intressant? Men så är det. Eller också ska det vara vardagsromantik och feel good på hög nivå. Med ett överlyckligt slut dessutom.

Skogens konung smyger bland träden.

Nåja, jag har omväxling när jag skriver. Det ena är faktiskt inte alls det andra likt. Och det är nog tur det. Någon tristess är det aldrig tal om.
Nu var det flera dagar sen jag hörde av Rune och Lennart. Bland annat så kom det ett bröllop emellan. Jag undrar just vad de har för sig, men innan jag får veta det måste jag avsluta beställningsjobbet. Samt göra en synopsis på en kortroman till.

Visst är det vackert.

Som författare gör jag bäst i att ligga steget före. Det är så jag vill ha det, men tyvärr stämmer det inte alltid med verkligheten. Men jag knapprar vidare på tangentbordet allt medan löven så sakta singlar mot marken utanför fönstret och mina tre katter spinner i kapp.