Måndag i påskveckan. Våren håller oss på halster och jag planerar att jobba hela veckan. Dessutom ska jag byta internetleverantör, vilket gör mig smått nervös. Det där med teknik är inte riktigt min grej.
Då passar jag bättre in på 1200-talet. Jag har nu kommit fram till slutet av Stenhuggarens dotter och vi befinner oss i nådens år 1292. Kung Magnus är död och har äntligen kommit till ro i den kyrka som numera är känd som Riddarholmskyrkan. Sanningen kommer ikapp Sissela och det hjälper inte längre att tiga.
Konstigt nog händer det fortfarande att hon gör något oväntat, något som jag inte planerat. Tydligen känner jag henne inte så väl som jag tror. Jag vågar gissa att jag kommer att lyfta på ögonbrynen mer än en gång nu när jag börjar läsa från början i jakten på missar och lösa trådar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar