Tänk att jag inte kan få bestämma. Det är faktiskt jag som uppfunnit henne, den där bångstyriga stenhuggardottern. Min tanke var att hon skulle växa och utvecklas, men inte så till den milda grad att hon tar över händelseförloppet.
Hur har det gått till? Tja, tänk om jag kunde svara på den frågan. Det har hänt förr att jag skapat karaktärer som lever sina egna liv. Men Sissela går över gränsen. Jag förstår att jag kommer bli tvungen att skriva om slutet. Hon kommer inte att ge sig med mindre.
Dessutom hävdar hon att jag får skylla mig själv. Har jag byggt en karaktär som visar prov på styrka och har ett beräknande drag, så går det inte att låta en sådan person backa in i ett hörn och böja nacke och finna sig i situationen.
Nej, Sissela kräver att jag lyssnar på henne. Det är jag som får backa in i hörnet och böja på nacken.
Verkar vara en bestämd karaktär det där! Hoppas det blir ett bra nytt slut. :)
SvaraRaderaEgentligen ett bättre slut, men jag är sur för att jag inte kom på det med en gång.
Radera