Världsbokdagen

Tänk vilken bra dag att avsluta det sista kapitlet i "Min är Hämnden". Ja, riktigt slut är det förstås inte, för det är mycket bearbetning kvar, men ändå avslut på grovgörat.
Världsbokdagen låter så fantastiskt, tänk om alla i hela världen just idag fick hålla en bok i sin hand. Tänk om alla som inte kan läsa fick lära sig åtminstone en ny bokstav idag. Tänk om... Det skrivna ordet kan göra underverk, så låt oss alla hjälpa till att sprida kunskap och glädje i litteraturen.

Cappello dei Pazzi.

Mitt bidrag blir bland annat denna historiska roman. Familjedramat avslutas vid Cappello dei Pazzi i Florens. Jag grät en skvätt när jag skrev det näst sista kapitlet och jag fällde några tårar även i det sista. För jag är ju den som vet vad som händer sen. Och det ska också ni få veta, för det blir en fortsättning. Jord, Anders och den lilla Sigrid pockar redan på att få berätta sin historia.