Men läser jag förord själv? Nja... ibland, ibland inte. Är det en författare som är ny för mig är chansen större att jag läser förord än om jag sedan tidigare är bekant med denne. Om förordet istället kallas för inledning läser jag med största säkerhet. Åtminstone nästan alltid.
När jag nu skulle leta efter den bok som jag tänkt ha som exempel, kom jag inte på vad den heter och inte hittade jag den heller. Däremot stötte jag på en bok som tillhörde de jag ärvde av min mor härom året, "Hon var ingen Florence Nightingale" av Åsa Moberg. Boken har en inledning, som jag nu genast läste. Intressant att få veta hur denna bok kommit till. Så långt allt gott och väl. Sedan blev jag skriven på näsan i samma stil som jag själv mycket väl skulle kunna göra.
"Den här skildringen är tillkommen för att ge läsarna på 2000-talet en möjlighet att begrunda hur även den mest dokumenterat intellektuella och penningintresserade kvinna av historiens mytbildning kan förvandlas till sin egen motsats."
Aj, aj, frågan är om jag någonsin kommer att läsa den här boken
Vad tycker ni, är förord detsamma som inledning?
Tänkte på en sak eftersom du skriver själv, hur viktigt är egentligen förordet om man är debutant och skall få något utgivet. Fånga läsaren är en sak, men fånga ett förlag är nog betydligt svårare. Håller på med skrivande jag med.
SvaraRaderaJa, att fånga förlagen är absolut en hög tröskel. Att fånga läsarna handlar mycket om marknadsföring är min erfarenhet.
RaderaJag tycker inte att det är dumt att vilja förklara saker för sina läsare. Jag tror snarare att det är en naturlig instinkt att vilja göra sig förstådd :) I slutändan tror jag dock att en riktigt bra historia står för sig själv, men det betyder inte att det ibland kan vara intressant med nya reflektioner och tankar, både från författaren själv och andra människor.
SvaraRaderaHa en fortsatt trevlig helg :)
Det där med att förklara och förtydliga kan vara bra, det håller jag med dig om. Men det är en balansgång att få till det på ett bra sätt.
RaderaTrevlig fortsättning på helgen till dig också.
Jag tror inte det är bra att underskatta sina läsare, de förstår nog mer än du tror :) Och så var det ju det där med att ingen läser samma bok, alla tolkar efter sitt eget bagage. Personligen tycker jag inte alls om när någon annan tolkar åt mig :)
SvaraRaderaJa, det handlar om den där berömda balansgången. Som sagt själv vill jag inte bli skriven på näsan och ändå är jag där och plitar på förordet.
RaderaFör mig var det samma sak, men det kanske det inte är. I Wintersons bok kallas det Introduction men är som ett förord. Oavsett så är det en svår balansgång precis som du skriver.
SvaraRaderaFörord, inledning eller introduktion, jag upplever det också som samma sak.
RaderaFör mig är förord och inledning samma sak. Båda är tänkta att introducera texten.
SvaraRaderaDet är en svår balansgång, sant. Det går dessutom inte att göra alla nöjda, utan någon kommer reagera negativt hur en väl gör.
Du har så rätt, att göra alla nöjda går inte och tur är väl det.
Radera