Tidsmässigt håller vi dock inte måttet, men det är väl det som bufferten ska vara till. Jag vill ogärna bryta min årsplan och halka efter redan i slutet av februari. Därför har jag tagit beslutet att arbeta några timmar extra nu i helgen och se om jag kan komma ikapp.
Fjärde kapitlet har tagit mycket tid i anspråk och jag hade en del bekymmer med att få till Kjells andemening i min version. Det fanns en klyfta eller snarare ett helvetesgap i sann Astrid Lindgren-anda. Till sist såg jag mig tvingad att ge mig ut och pulsa i snön för att nollställa hjärnan. Då händer det, Emanuel tar sats och kastar sig rakt över avgrunden mellan mig och Kjell. I ett nafs har jag fortsättningen klar för mig och rollinnehavarna i "Min är Hämnden" uppför sig precis som de ska och i överensstämmelse med sina karaktärer.
Det känns tryggt och nu är jag på banan igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar