Obducent sökes

Det gäller att få allt att hänga ihop. Som läsare vill man inte ha några tvivelaktigheter, allt måste verka vara in real life. Författare vet normalt sett mycket mer än vad som presenteras för läsarna. Denna vetskap finns liksom mellan raderna likt ett osynligt kitt. I den situation som jag befinner mig tillsammans med "Min är hämnden" vet jag inte mer än vilken läsare som helst. Ett faktum som jag behöver kompensera på olika sätt. Detta gör jag bland annat genom att läsa den litteratur som fanns på Kjells researchlista. Jag gör också besök i verkligheten. Sist men inte minst tar jag reda på så mycket jag kan om företeelser som förekommer i boken.
Det är då jag upptäcker att Kjell har haft bråttom. Han visste ju att tiden var begränsad. I och med detta förstår jag att mitt arbete är än mer viktigt. "Min är hämnden" är en bok som måste komma många till del - den är en njutning. Den får helt enkelt inte snubbla på målsnöret för att den inte känns färdig.
Just nu funderar jag över när en kropp når sådan förruttnelse att den börjar lukta. Luktar tre kroppar mer än en, luktar en död häst ännu mer? Hur kan en sådan lukt eller snarare stank beskrivas? Tror att det är dags att prata med en läkare eller ännu hellre en obducent.

Munkar tillhörande Johanniterordern har en framträdande roll.

Mina co-writers har också fått några delikata detaljer att fundera över. Men det här är ett sätt att arbeta med ett manus som är så mycket roligare än vad jag någonsin kunde föreställa mig. Meningsfullt av någon kryptisk anledning som jag inte riktigt kan sätta fingret på.