måndag 10 december 2012

Nobelpris till Rosamunde Pilcher

Idag är det en av de dagar då vårt land verkligen är i fokus. Dessutom är det ett positivt fokus. Jag älskar fest och flärd. Alla kan vi finna anledningar att fira, stort som smått. Det behöver liksom inte vara nobelfest. Men det är en god anledning. Duka lite extra fint och sitt en stund vid TV:n. Låt festen komma hem till oss alla.
Själv grunnade jag ut mitt alldeles eget litteraturpris. Det vill jag ge till Rosamunde Pilcher. Hennes värld lades för mina fötter för många år sedan. Och jag måste säga att jag blev fascinerad. Rosamunde föddes 1924 i Cornwall. Hon skriver med en värme och en elegans som är få förunnade. Hennes miljöbeskrivningar är det ingen som hoppar över. De för läsaren in i en värld, som blir verklig. Ja, till och med svår att ta sig ur.


Snäcksamlarna" blev för mig den optimala familjeromanen och den står sig än. När jag behöver inspiration återvänder jag ofta till just denna bok. Själv säger Rosamunde att hon endast kan skriva om det hon själv har upplevt. Men det handlar inte bara om att uppleva och att möta människor. Att skapa spänning, njutning och liv sida upp och sida ner är en stor konst. Hon skriver lågmält och med en finess som fångar läsaren från första sidan. Tråkigt nog finns Snäcksamlarna inte längre att få tag i utan det gäller att vända sig till antikvariat och loppisar. Internetbokhandlarna har fortfarande engelska utgåvor till försäljning, vilket gäller hela hennes produktion.


Till glädje för alla oss som älskar Rosamunde har hon skrivit en bok om sin värld. Den är illustrerad med fantastiska bilder och spännande recept från hennes egen receptbok. Här kommer vi verkligen författarinnan inpå livet. Vi får följa henne från barndomen, genom tonåren och hur hennes liv som författare gestaltade sig.
Hennes totala produktion är omfattande och bara "Snäcksamlarna" har sålt i omkring fem miljoner exemplar.

1 kommentar:

  1. Har du varit i Cornwall? Jag spenderar minst en sommarvecka i St Ives nära hennes Carbis Bay och förstår verkligen varifrån inspirationen kom.

    SvaraRadera