Idag är det nyårsdagen 2012 och jag skriver mitt inlägg nummer 100. Utanför fönstret håller snön på att regna bort och dagern år grå. Men kvällen kommer att glittra tillsammans med goda vänner.
Ett nytt år känns alltid som ett oskrivet blad. Det är ett år då jag vill bygga broar och öppna nya dörrar. Broarna vill jag bygga mellan människor och kulturer, men även mellan vår tid och den som ligger bakom oss. Mitt verktyg är och förblir romanen.
|
En vacker stenbro från en annan tid. |
För att få en kick i skrivandet har jag gett mig själv en försenad julklapp, ett abonnemang på Arkiv Digital. Redan igår kväll var jag igång. Bouppteckningar är läsgodis för mig. Tänk att få veta in i minsta detalj vilka ägodelar som fanns i hemmen. Allt är angivet från näsdukar och räfsepinnar till koppargrytor och guldsmycken.
|
Bild från Arkiv Digital. |
Arkivmaterial ger mig en känsla av att kunna glänta på dörrar till det förgångna. Jag får tillgång till information som på sätt och vis inte är avsedd för mig. Ett sätt att tjuvkika och spionera utan att bli upptäckt. Det är den lilla detektiven i mig som får komma till sin rätt. Jag är lite som en sierska inför det nya året, men jag väver mina historier i dåtid istället för framtid.
|
Den här dörren gläntar jag gärna på. |
Så här på årets sista dag kan jag inte låta bli att summera. Och summan av kardemumma är ett gott resultat, men löftet till mig själv är att det under 2013 ska ligga minst två nya romaner på bokhandelsdiskarna där författaren är Ewa Klingberg.
Gott Nytt År, kära läsare!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar