Margit Sandemo, ett unikum.

Vem har inte i sin ungdom läst något av Margit Sandemo? "Sagan om Isfolket" var en bestseller av stora mått. Men jag minns så väl alla nedlåtande kommentarer, särskilt från Sandemos egen generation. Och visst kan man klassa hennes böcker som sagor för tonåringar. Men det var spännande sagor och många var vi som samlade dessa pocketböcker i långa rader i bokhyllorna. Idag har jag inte en endaste bok kvar och det är jag lite ledsen för. Det var inte bara böckerna som sålde utan även diverse tillbehör som exempelvis alrunan i form av ett hängsmycke. Den fanns att få både i guld och i silver.

Margit Sandemo började skriva i 40-årsåldern och under en period av 19 år hann med att ge ut inte mindre än 105 böcker. Imponerande! Jag tycker att det är imponerande eftersom hennes böcker hade något som fängslade så pass att så många köpte och läste dem. Det fanns en tid då hon var bannlyst på de svenska biblioteken. Kanske är det så än idag. Hon var inte heller rumsren på ett äldreboende på den västgötska landsbygden. En kvinna i personalen där köpte massor av Sandemos böcker på loppisar på uppdrag av de boende. En service som den lokala bibliotekarien inte tänkte tillhandahålla.
I den aktningsvärda åldern av 86 år har Margit Sandemo kommit ut med sin självbiografi "Livsglädje", i vilken alla vi hennes fans kan få lära känna henne riktigt ordentligt. I mina ögon är hon en grand old lady med en fantastisk författargärning bakom sig. Det handlar inte om att bli recensenternas guldkalv utan det handlar om att fånga miljontals läsare. Och det har Margit Sandemo lyckats med!