Nu har det gått några veckor sedan jag höjde min ribba och ökade tempot. Det fungerar bättre än vad jag trodde. En av lösningarna är Arge Snickarn. Hur lång tid tar det? En ypperlig fråga att besvara. Sedan går det inte lika lätt att smita undan, dricka en extra kopp kaffe eller snacka för länge i telefonen. Det är god medicin vad det gäller andra sysslor också för den delen. Och har jag inte gjort klart, då får jag jobba över, så är det bara.
Den gångna veckan har jag skrivit två short stories till veckopressen. Redigerat och skickat in fyra noveller och skrivit två romankapitel. Det tycker jag kan ses som ett gott resultat.
 |
| Skvallerspegeln, ett härligt redskap för oss författare. |
Eftersom jag egentligen gillar avslut, så kan det emellanåt vara jobbigt att skriva romaner. Men om jag sätter mina mål närmare i tiden och inte drar ut på allting, så blir jag mer inspirerad. Jag har också lärt mig att jag kan framkalla inspiration genom att titta på bilder. Där är jag lyckligt lottad, eftersom jag har en enorm bildbank att tillgå. Ibland fyller jag förstås på den också.
 |
| Ett ljuvligt arrangemang. |
Sammantaget så tror jag att vi författare är olika och jag tillhör dem som gillar tempo. Och jag vill ha en stor och bred produktion. Jag siktar inte mot nobelpriset och inte heller behöver jag bli recensenternas favorit. Men jag vill bli läst av många! Att då skriva för veckopressen är en utmärkt kanal, så det kommer jag att fortsätta med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar