Det viktiga första kapitlet

Allt handlar om att fånga läsaren och att inte släppa greppet. Självklart tycker vi, men hur svårt är det inte. Om det händer att jag har tio slut på en bok så är det än värre med början. Ni vet de där meningarna som ska slå an rätt ton och utlova en läsupplevelse utöver det vanliga, hur skapar man dem?
Läsaren ska kastas rätt in i handlingen utan ett uns av tvekan. Somliga talar om endast den första meningen i boken och vill påstå att den skulle vara avgörande. Jag har kikat i tre böcker som jag tycker är bra.

• Gerlof Davidsson gick ut den sexåriga svenska folkskolan när han var fjorton år och till sjöss som jungman två år senare.

• Längst nere i hagen bakom fähuset, efter att det blivit mjölkdags och det trampats färdigt och den dammiga dynglukten lagt sig medan flugorna och råmandena flyttat in i lagården, där händer det att en gubbe sitter och balanserar på en trebent mjölkpall med benen brett isär.

•  Jag står ända framme vid kanten på taket, barfota, nio våningar ner ser jag den grå gatan.

Jag har hittat två relativt korta meningar och en riktigt lång. Kan längden ha någon betydelse? Spelar det någon roll om boken börjar med en prolog? Och i så fall, vad ska prologen säga? Vart vill jag komma med detta? Jo, jag ska skriva om början till Min är skulden och jag vill göra det på ett sätt som gör att läsarna inte kan släppa boken.