Valborg eller Walpurgis som hon egentligen hette levde på 700-talet. Hon föddes som engelsk prinsessa, det är åtminstone vad legenden om henne säger. Sedermera blev hon kallad till Tyskland för att sprida den kristna läran och där blev hon senare i livet nunna.
Under medeltiden utvecklades en kult till hennes ära. Dyrkandet gick ut på att mota bort häxor och andra onda krafter. Elden lär ju vara ett bra vapen i dessa sammanhang.
Och det är just elden som vi har kvar som tradition, men vem tänker idag på varför vi firar Valborg?
I Sverige lär ett enda kapell eller var det måhända en kyrka blivit
uppförd till hennes ära. Den restes på den gamla kult- och
marknadsplatsen belägen där häraderna Tveta, Vedbo och Njudung i Småland hade sin geografiska mötesplats. Och inte nog med det, här möttes även fem socknar. En sådan samlingspunkt krävde en kyrka.
En av de stora handelsdagarna för denna plats var på Sankt Philippi och
Jacobi dag som inföll den första maj redan under medeltiden. Om det nu
berodde på valet av marknadsdag eller om det var under inflytande av
tyska köpmän från Jönköping som kapellet kom att heta just Sankta Valborgs kapell kan vi endast sia om.
Visst kan vi skänka denna 700-talskvinna en tanke när vi sjunger in våren vid en sprakande brasa.
Det visste jag inte alls, tack för det. Jag brukar inte vara ute vid Valborg det brukar vara så himla dåligt väder då. Men visst är det kul att följa traditioner.
SvaraRaderaInte var vädret bättre i år heller. Åtminstone inte här.
Radera