Boken är första delen av en trilogi som utspelar sig i 1300-talets Sverige. Detta är en omvälvande tid i landets historia där våra kunskapsluckor är ganska stora, men å andra sidan skapar detta ett fantastiskt utrymme för fantasin att flöda.
Och fantasi det har hon, Bodil Mårtensson. Men hon är också påläst om den historiska fakta som finns att tillgå. Hon delar frikostigt med sig av det hon känner till. I min smak blir det bitvis lite för mycket. Jag är själv historiskt intresserad, men när jag läser skönlitteratur föredrar jag att få historisk fakta presenterad något mer invävd i berättelsen, lite likt en teaterkuliss som tydligt finns där, men som ändå inte tar fokus från själva storyn och dess karaktärer.
Det är också karaktärerna som lyfter romanen när de väl får utrymme att agera. Tyvärr sker det lite för sällan och de historiska transportsträckorna är för långa.
Sammantaget måste jag säga att jag var mer förtjust i Mårtenssons Barkhes-trilogi och att mina förväntningar på "Blodbokens tid" var väl för högt ställda.
Det låter så där, och den ligger i min hög av olästa böcker. Men jag fick den utan att fråga efter den så jag har inte dåligt samvete.
SvaraRaderaHoppas att jag inte påverkar dig för mycket. Du kanske inte alls tycker som jag.
Radera