Besök i Frenillas bod.

Att ha systrar är en ynnest, en gåva. Det är så häftigt att umgås och veta att vi minsann inte fallit så långt från äppelträdet. Några dagars systeryster-prat och ta-dagen-som-den-kommer är prefekt vila för själen. Som bonus fick jag upp ögonen för kanske den bästa av platser i min trädgård. Att vara hemmablind är inte bara ett talesätt, det är en realitet.

Perfekt plats för en stunds yoga och meditation.

Medan vi fikade och shoppade i Frenillas Bod i småländska Skirö slog mig en tanke. Vad gjorde holavedsbruden Karin Persdotter när hon träffade sina systrar Kerstin och Maria? Som vuxen bodde Karin i Ryd i Adelövs socken, Kerstin i Stänkelstorp och Maria i Sestorp, som tillhörde Ödeshög. Jag vet att de träffades eftersom de var faddrar till varandras barn, men hur såg deras möten i vardagslag ut?

Syster Kerstin beundrar de vackra servetterna.

Syster Karin väljer bland alla ljuvliga inredningsprylar.

Träffades de över mat och dryck precis som vi gör? Vad pratade de om? Nog tror jag att de var ganska lika oss. Säkert pratade de om vardagens glädjeämnen och bekymmer, de skvallrade nog om gemensamma bekantar och berättade om barnen. Och säkert gav de varandra stöd, goda råd och tips om än det ena och än det andra.
Många av de härliga tingen i Frenillas Bod minner om tider som flytt. Här finns linne, trådarbeten, glas och keramik med en touch av romantik, lantlighet och nostalgi.

Utsökt stolsöverdrag från Frenillas Bod.

Jag nästan önskar att jag kunde fått till en träff med alla Holavedsbrudarna i Frenillas Bod. Där skulle vi pratat, fikat och bjudit varandra på livserfarenheter och historia. Nåja, jag får nöja mig med att umgås med de nu levande från denna gren. Vore förresten kul att hitta fler än dem jag känner till. En Holavedsbrudarträff, det vore något det!

Holavedsbrud eller inte, jag rekommenderar varmt ett besök i Frenillas Bod. Miljö, fika och shopping är verkligen något utöver det vanliga.