Hustrun i Brummesmålen.

Så har jag då följt det spåret som jag kallar "Tingstadspåret" på riktigt deckarmanér. Det började med en liten diskret notering i dödboken gällande hu Kerstin Persdotter, som dog i Brummesmålen 1705 i en ålder av 64 år. Noteringen talade om att hon kom från Tingstad. I mitt bakhuvud visste jag att det fanns något någonstans om denna by i Östergötland bland mina omfångsrika anteckningar.
Inom ramen för födelseböckerna i Adelöv socken får Nils och hans hustru i Brummesmålen ett barn 1690 och bland faddrarna finner jag hustru Sigrid från Hult. Och nu har jag ägnat mig åt att fantisera kring en så svag koppling som tillnamn. Sigrids make Sven heter Persson precis som hustrun i Brummesmålen. Med hjälp av domboksanteckningar, födelse-, vigsel- och dödböcker får jag veta att det i Tingstad i Ödeshög socken på 1640-talet levde en man som hette Börje Svensson. Förmodligen är han far till den Per Börjesson som ett årtionden senare figurerar i ett händelseförlopp i domboken. Per i sin tur fick nog en son Johan Persson någon gång vid 1650-talets mitt. Min gissning är nu att Karin Persdotter som dog i Brummesmålen var en äldre syster till Johan.
Så här långt är allt gott och väl. Men döm om min förvåning när jag gjorde, som min vana trogen, några fadderkontroller. Vi vänder tillbaka till paret i Humlefall. När Kerstin Svensdotters (Sven i Hults dotter) make avlider gifter hon strax om sig med en Lars Larsson från byn Ryd. De får två gemensamma barn. Förste sonen föds i Humlefall, den andre i Amundeby i Stora Åby år 1712. Bland faddrarna finns hustru Kerstin Johansdotter och drängen Erik Johansson från Tingstad, son respektive dotter till Johan Persson i Tingstad. Kanske en tillfällighet, men en tillfällighet med efterföljare.
Erik Johansson blir själv far vid minst sex tillfällen och vid fyra av dessa figurerar folket från Amundeby som faddrar, det vill säga Kerstin Svensdotter och hennes familj. De är också faddrar när Eriks syster Karin får barn. Hur hänger nu detta ihop? Släkt är de på ett eller annat sätt, frågan är bara hur. Jag ska låta detta faktum få gro några dagar och hoppas på att det dyker upp fler lösa boliner som pekar åt samma håll.

Jakten går vidare.

Kerstin Svensdotters syskon börjar verkligen gå mig på hjärnan. Hela eftermiddagen har jag suttit och gjort tabeller över var folket från Hult har varit faddrar. Det dyker upp en del intressanta aspekter när man får se uppgifterna sammanställda.
Ett mycket tankeväckande mönster uppstod vad det gäller den gamle Lars i Ryd, vars son Lars gifter sig med Kerstin Svensdotter då hennes förste make har gått bort. När Lars den äldre i Ryd får barn är folket från Hult faddrar mycket frekvent. Men rydarna är med något undantag inte faddrar i Humlefall och i Hult föds inga barn under den här tidsperioden. Faddrar från Hult som uppträder hos Lars i Ryd är både det äldre paret Sven och Sigrid samt ett gäng pigor och drängar.
När Per och Kerstin får barn i Humlefall är som jag tidigare nämnt pigor och drängar från Hult faddrar men aldrig Sven eller Sigrid. Detta säger mig att det förmodligen föreligger något släktskap mellan Ryd och Hult i den äldre generationen. Får titta närmare på detta en annan gång. Men jag har en gammal teori som måste prövas.
Mina tabeller har också avslöjat att drängen Jonas från Hult kan ha gift sig med en Anna och flyttat till Dockarp. Dessvärre dör Anna förmodligen 1696. Det kan sedan vara denna Jonas som först dyker upp i Mölarp och därefter i Puttestugan. För att kunna verifiera detta tänkte jag ta mig en titt i mantalslängderna, men det får jag spara till en annan gång.

En skönlitterär kullerbytta

Kanske är detta upptakten till någon av mina böcker. Inte en aning egentligen men jag bjuder på ett smakprov av vad som kanske kommer.

"I en annan tid satt en medelålders kvinna djupt försjunken i tankar. Det enda som hördes var datorns stilla surrande. Runt hennes hals hängde ett säreget smycke av guld. Hennes ögon var fixerade vid den upplysta skärmen. Hon hade svårt att tro på de uppgifter hon fått fram. Hur kunde detta vara möjligt? Skulle hennes ana dött två gånger? Här måste föreligga ett fatalt misstag. Eller? Skulle svaret någonsin återfinnas?

Kvinnans fingrar snuddade vid medaljongen. Det var inte ofta, som hon bar den. Kedjan var tunn och sliten. Förmodligen hade där funnits ytterligare en berlock. En tom ögla skvallrade om detta faktum. Hon reste på sig och gick mot köket. När hon ett par minuter senare återvände med en kopp kaffe i handen hade dataskärmen slocknat. Irriterat klickade hon på musen. Det flimrade till framför hennes ögon och ett helt nytt dokument öppnades. Förvånat satte hon sig ner och började läsa. Tid och rum försvann medan hon sjönk allt längre in i ett tidigare århundrade." 

Kerstin Svensdotters syskon

Inte var det helt lätt att hitta Kerstin Svensdotters syskon och halvsyskon. Några teorier kan jag dock bjuda på. Bland halvsyskonen tror jag mig ha funnit en Karin Svensdotter och  hennes två börder Per och Lars. Dessa personer är faddrar till Per Larssons och Kerstin Svensdotters barn som föds i Humlefall. Drängen Nils från Hult ställer till lite problem, även han en fadder. Mycket tyder på att han faktiskt heter Larsson i tillnamn och gifter sig med Anders Arvidssons änka i Humlefall i början på 1700-talet. Kanske kan han vara son till Sigrid Nilsdotter (Sven Perssons tredje hustru i Hult) i ett tidigare äktenskap? Eller är han bror till Per Larsson rent av? Jag vet inte riktigt hur jag ska få svar på dessa frågor, men hittills har jag haft tur vid läsning av domböcker och småprotokoll. Tror att jag fortsätter att sätta mitt hopp till dessa utmärkta källor.
En misstanke till, den där Olof Svensson i Humlefall, kanske är han bror till Kerstin? Vem har någonsin påstått att släktforskning är tråkigt?

Svens gravsten i Adelöv.

Naturligtvis kunde jag inte hålla mig hemma. Det blev en utflykt till kyrkogården i Adelöv. Ville bara läsa på Sven Perssons gravsten, nu när jag verkligen är säker på att han är far till Kerstin Svensdotter. Stenen berättar att Sven varit gift tre gånger, tyvärr inga namn på de två första fruarna och att han blivit far åtta gånger. I hans första äktenskap föddes fyra barn och likaså i hans tredje och sista. Det verkar som om äktenskap nummer två  var barnlöst. Fem söner och tre döttrar, varav en är min ana Kerstin.

Stenen är vacker och numera tämligen enkel att läsa. Det är så fantastiskt att den är restaurerad och numera står skyddad under tak.
Nu måste jag försöka ta reda på vilka Kerstins syskon är. En bror vid namn Lars är jag ganska säker på, men annars är de endast nämnda som drängar och pigor när de är faddrar till Kerstins barn. Skulle tro att dessa drängar och pigor är födda av Svens tredje fru Sigrid Nilsdotter. Måste till en mer ingående fadderstudie för att eventuellt kunna identifiera något av Kerstins helsyskon bland dessa faddrar.
De börjar bli många nu, personerna som befolkar Holavedstrilogin.

Eureka!

Den som letar finner alltid något. Och fann gjorde jag. Vid en omläsning av domböckerna i Norra Vedbo Härad för år 1690 hittade jag några ord. Ord som gav mig bevis för en på lösa boliner-teori som jag haft sedan en tid tillbaka. Egentligen sökte jag efter noteringen om Per Larsson i Humlefall, den där jag för första och hittills enda gången stött på hans tillnamn. Jag hade ju min vana trogen glömt att källhänvisa.
Nu kom jag bara halvvägs genom domboken igår kväll, men vilket fynd jag gjorde. På en sida nämns nämndemannen Sven i Hult och på raden under står det "nämndemannen i Hults måg, Per i Humlefall Södergård. Eureka! Där satt den. Kerstin Svensdotter är dotter till Sven Persson i Hult, vars minnessten finns rest utanför kyrkan i Adelöv. Detta har jag misstänkt därför att det har figurerat pigor och drängar från Hult som faddrar till alla Kerstins barn födda i Humlefall.
Men nu hade jag verkligen behövt den där utredningen som jag gjorde på Sven Persson för flera år sedan. Minns att jag på kringelkrokiga vägar funnit  ut en del om hans liv innan han gifte sig med änkan Sigrid Nilsdotter i Hult. Då trodde jag inte att detta var något viktigt, så.... Ja, ni förstår själva. Trots detta borde dessa anteckningar finnas kvar någonstans. För slänger gör jag inte.

Alla heter Lars elller Anders

Idag har jag fullkomligt struntat i den härliga solen. Och istället har jag släktforskat. Jag har tittat i mina pärmar och granskat uppgifter som jag noterat för flera år sedan. Och visst kan man titta på dem med en annan inriktning och kanske tillföra något nytt. Jag trodde att jag skulle fokusera på Kerstin Svensdotter och hennes första man. Istället har jag fastnat vid hennes andre man Lars Larsson och hans förmodade bror Anders Larsson som sedermera gifte sig med Kerstins dotter Karin. Vet inte om jag egentligen kommit något nytt på spåren, men det är alltid roligt att vända och vrida på sina teorier. Att forska på lösa boliner, kallar jag det. Och jag tror fortfarande att Lars, Anders och deras syskon har en mor som heter Märta Nilsdotter. Men kommer jag någonsin att verkligen kunna källhänvisa hennes identitet?