Bokbloggsjerka vecka 22

Var sjunde dag är bevisligen en fredag, men jag tycker ändå att de duggar tätt numera. Undrar just vart veckorna tar vägen.
Den här fredagen efterlyser Annika bra och läsvärda böcker där omfånget är omkring hundra sidor. Säkert kommer det under helgen samlas många goda tips i länkarna från hennes Litteratur- och Kulturblogg.



Mitt bidrag låg nästan mitt framför min näsa. Jag har fått boken av min förläggare när jag var på besök på förlaget en dag under vårvintern. Jag har inte läst den än, men när jag tog fram den och bläddrade i den insåg jag att den måste läsas.

"Hachiko väntar, är en bok inspirerad av den sanna historien om den legendariska akitan, som har blivit en nationell symbol för lojalitet och tillgivenhet. Barn läser om honom i skolan, hans bild syns över hela Japan, och varje år hedras och firas hans minne på just den plats där han brukade vänta på sin älskade husse."


En bok för alla åldrar skriven av Lesléa Newman, utgiven på Isaberg Förlag. Antal sidor 96.





Boken är filmatiserad med Richard Gere i huvudrollen. Tänk vad jag får veta bara genom att titta i mina egna bokhögar efter ett bra svar till Annikas jerka.

Sommarläsning

Hittills har det här året bjudit på mycket arbete och det är helt okey. Men jag har inte riktigt lyckats få till det här med läsandet och jag är lite besviken på mig själv.
Vad händer om jag gör en läsplan för sommaren? Kommer den att hjälpa mig på traven eller kommer jag bara att bli ännu mer besviken och frustrerad. Läsning ska ju i rimlighetens namn vara avkoppling och inget annat. 

Om jag går ut lugnt och bestämmer mig för att läsa en bok i månaden kanske det kommer att gå bra.

• En liten värld av Åsa Hellberg tänker jag läsa klart i juni.
• I juli satsar jag på Av en annan värld skriven av Kathrine Webb.
• Till sist blir det nog Ingelman/Sundbergs Låna är silver, råna är guld.

Det där känns som en lagom utmaning och förhoppningsvis ror jag det hela i land. Nu åter till sifferlekarna i Snickarboa.

Visst är det märkligt...

att arbetsuppgifterna aldrig tycks ha någon ände. Jag ligger fortfarande ohjälpligt efter. Idag har jag påbörjat ett jobb som var planerat till slutet av april. Det kan tyckas att jag inte är någon fena på att strukturera min tillvaro. Men det är jag, istället är det så att det kommer in saker som måste få förtur av olika anledningar och då förskjuts tidsplanen.

Till och med hönsen verkar mer välplanerade än vad jag är.

Jag skulle vilja påstå att min flexibilitet är det som räddar mig. Fast ibland blir det för mycket även för mig. Vissa postit-lappar med minnesanteckningar har hängt på dataskärmen på kontoret sedan årets början.
Jag skulle verkligen behöva köra ett uppsamlingsheat. Önska kostar ingenting...

Vilken spännande historia vi har!

Det är väl ingen som har missat att jag är en riktig historianörd. Inte en sådan som snöar in på årtal och krig utan en sådan som gillar mjukvaran, de stora skeendena och varför det blev som det blev. I detta är jag dessutom omåttligt nyfiken på den enskilda människan, som utvecklats och förändrats under tidens gång.

För säkert fjärde gången läser jag "I miraklers tid" och finner hela tiden nya guldkorn och ser nya samband. Den här boken borde vara läromedel i historia på gymnasiet! Maja Hagerman är en virtuos i sin genre och Claes Gabrielson kan konsten att hantera en kamera. Hans genuina intresse går inte att missta sig på.

Idag har jag fått upp ögonen för hur våra altare har kommit till och vad de egentligen symboliserar. Något som jag kommer att återkomma till i min andra blogg Kyrkornas Hemligheter.

Men det är ju jerka också hos Annikas Litteratur- och Kulturblogg.
Höll nästan på att missa detta!
Har du läst någon bok som slutat på ett sådant sätt att du blev rejält besviken?
Det har jag säkert gjort, men inte vad jag kan dra mig till minnes just nu.


Solen skiner och jag tänker njuta av en lunch bestående av sill, färsk potatis och morötter till förrätt. Och sedan avsluta det hela med svenska jordgubbar och grädde. Med detta önskar jag alla mina läsare en riktigt fin helg.

Några av mina favoriter vad det gäller bokomslag

Onsdag förmiddag och jag tog en sväng till Bokpotaten, så här innan det är dags att börja jobba. Inte helt otippat gick jag igång på de vackra bokomslagen. Veckans tema "hunden efter håren" tilltalar mig och här kommer mitt bidrag.
Jag har valt några omslag från böcker av två författare som jag lärt mig att uppskatta i år. Först ut är Jojo Moyes.

Lucy Dillon är även hon en av mina nya favoriter i bokvärlden. Verkar som om jag hamnat i feelgoodträsket och det är riktigt trevligt, kan jag säga. Och här handlar det verkligen om hundar.

Till slut kryddar jag med historiska romaner. Men här väljer jag omslag från serien Släkten där delarna skrivs av olika författare.

Alla dessa omslag är favoriter, precis som innehållet i böckerna. Kan omöjligt peka ut något omslag som jag gillar mer än de andra.

Elisabet I av Anna Whitelock

Historisk gladfakta är en genre som jag uppfunnit alldeles själv. Och till denna genre hör definitivt Elisabet I av Anna Whitelock. Jag gillar böcker som är skrivna utifrån historisk sanning, men med berättarglädje. De ska också vara fria från pekpinnar och historiska floskler. De ska bara berätta.


Det har Anna Whitelock lyckats med. Medan jag läser känner jag mig precis som ett barn som sitter i brasans sken och lyssnar till en god historia. Drottning Elisabet har fascinerat mig länge. Vad det så här det var? Eller tänkte hon verkligen så? Varför blev det som det blev? Vad betydde egentligen hennes hälsa?
Att komma så här nära en historisk person hör inte till vanligheterna. Whitelock har gjort det på ett utmärkt och trovärdigt sätt samtidigt som det aldrig blir långtråkigt. Hennes insikt är avundsvärd och intresset är äkta och djupgående.




Själv kan jag inte låta bli att fundera på hur världshistorien hade sett ut om drottning Elisabet tackat ja till frieriet från vår svenske kronprins och sedemera kung, Erik XIV? Kanske tur för henne att hon slapp denna smått tokige svenske regent.

För mig som läst Philippa Gregorys böcker var boken om Elisabet I en aha-upplevelse. Och jag rekommenderar den varmt till alla som är intresserade av engelsk historia.

Elisabet I av Anna Whitelock är utgiven på svenska av Historiska Media.

Mer om denna mytomspunna tid i Englands historia finns att läsa i detta inlägg hos Johannas Deckarhörna.

Tempelbranden i en smakebit på søndag

Solen skiner och fåglarna kvittrar, men det är lovat regn till eftermiddagen här på det småländska höglandet.
Hos Flukten fra Virekligheten delar vi som vanligt med oss av litterära smakbitar av alla de slag.



Den här söndagen väljer jag några rader ut "Tempelbranden" av Catharina Ingelman-Sundberg. Hon är numera mest känd som Pensionärsligans skapare, men också duktig på att skriva romaner med historiskt perspektiv.

"De asatrogna sjöng och skrålade i salig lycka, talade om gamla tider och kramade om varandra i bullrig, uppsluppen glädje. De tömde horn efter horn, tog för sig från grillspetten och dränkte sin oro för framtiden i ett omättligt festande. Det var en natt utan hämningar, men en natt där många innerst inne anade att deras tid var utmätt."








Tempelbranden utspelas på 1000-talet under den tid då Sveaväldet kristnas. Det är en tid då släkter slåss om makten med religionen som vapen, och då det gamla sättet att leva är på väg mot sin undergång. I norr är kvinnan fri och kan skilja sig. I den nya tron från Rom är kvinnan mannens egendom.
Boken är del tre i serien Släkten som ges ut av Historiska Media. I höst kommer del sex, Ringens gåta skriven av Elisabet Nemert.