att arbetsuppgifterna aldrig tycks ha någon ände. Jag ligger fortfarande ohjälpligt efter. Idag har jag påbörjat ett jobb som var planerat till slutet av april. Det kan tyckas att jag inte är någon fena på att strukturera min tillvaro. Men det är jag, istället är det så att det kommer in saker som måste få förtur av olika anledningar och då förskjuts tidsplanen.
 |
| Till och med hönsen verkar mer välplanerade än vad jag är. |
Jag skulle vilja påstå att min flexibilitet är det som räddar mig. Fast ibland blir det för mycket även för mig. Vissa postit-lappar med minnesanteckningar har hängt på dataskärmen på kontoret sedan årets början.
Jag skulle verkligen behöva köra ett uppsamlingsheat. Önska kostar ingenting...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar