Jag skriver vidare ...

... nu på "Min är hämnden". Ett projekt som pågått av och till under några år. Nu gäller, nu kommer jag att sätta punkt inom några veckor. Jag är inte mycket för att inte ha något för händer. Avseende just den här boken är drivkraften extra stark. Jag har ett löfte som ska uppfyllas och jag har en fortsättning som heter "Min är skulden". Och den fortsättningen är min alldeles egna historia.

"Min är hämnden" är som kanske några av er minns ett manus som från början skrevs av Kjell Broberg. Det är tråkigt att tänka på att Kjell inte fick skriva färdigt sin bok, men han lämnade en suverän berättelse efter sig med karaktärer som inte går av för hackor, väl beskrivna miljöer och en intrig som fortfarande ger mig rysningar.

Stenhuggarens dotter i en smakebit på söndag

Hösten försöker smyga sig på oss smålänningar men jag håller envist emot. Säger som Ronja Rövardotter att det bara är en kall och ruggig sommar.



Det är söndag och vi delar smakbitar med varandra. Bloggen Flukten fra virkeligheten är som vanligt värd för arrangemanget.
Idag bjuder jag på en smakbit ur min egen "Stenhuggarens dotter". Så här börjar boken:

"Hovslagen ekade när de tre ryttarna passerade genom kungaborgens södra valv. Det var den sista söndagen i oktober månad och kung Valdemar Birgersson höll på att klä sig för att bevista mässan tillsammans med sin hustru Sofia Eriksdotter. Regnet strilade ner.

Upprörda röster och skramlande svärd närmade sig kungens rum. Tjänstefolket drog sig tillbaka och kungen gjorde sig redo att ta emot det oväntade besöket. Dörren for upp och en vakt klev in i sällskap med tre blöta och leriga hirdmän. De stegade fram mot Valdemar och svepte av sig sina huvudbonader."

Ett längre smakprov finns att läsa här.

Och här kan ni läsa om releasen som var igår den 12 september.

Releasefest och glädjeyra i Eksjö Bokhandel

Söndag morgon och jag tittar yrvaket på alla blommor och presenter som står på mitt bord i vardagsrummet. För säkerhets skull nyper jag mig i armen. Men jag tycks vara vaken. Det är sant, Stenhuggarens dotter finns där också ...

Det här är lycka, det är magi och det är stolthet. Ja, jag är så himla stolt över mig själv för att jag har hängt i och kämpat i alla år för det jag ville göra och för det jag trodde att jag kunde göra. Jag är framme vid mina drömmars mål, men det är också fortsättningen på det som nu komma skall. Nya mål är redan satta och jag har möblerat om i mina datorer. Nu ska det putsas och fejas i Min är hämnden.

Dan före dan före dan före release av Stenhuggarens dotter

Bilden får tala för sig själv. Detta är vad som händer på lördag i Eksjö. Jag nyper mig i armen och förstår inte riktigt hur jag kom hit. Men här är jag, vid mina drömmars mål. Men detta hindrar mig inte ifrån att redan titta framåt och längta efter nästa release och nästa och nästa.

Släkthistoria, en tidning som inspirerar

Jag måste få skryta lite om en tidning - "Släkthistoria". Nu inte för att jag då och då medverkar som skribent och som en del av expertpanelen utan för att det är en läsvärd tidning.

Den är så mycket mer än en tidning för släktforskare. För den som är det minsta intresserad av historia är den en guldgruva. I bara detta nummer kan man läsa om exempelvis Joel Hägglunds alias Joe Hills öde eller vad sägs om Ingrid Bergman, filmstjärna med småländska rötter? Eller vad kan gamla polisrapporter bjuda på?

I min värld är släktforskning synonymt med personhistoria som också innefattar allt det som finns och fanns runt omkring oss. De personuppgifter som vi hämtar i bland annat kyrkböckerna måste kompletteras med miljöer och historiska händelser. Förfäderna måste likt karaktärer i en roman iklädas kött och ben för att inte bli platta som klippdockor.

För att förstå vår historia måste vi se till helheten från torparen till makteliten. Att placera sina egna förfäder i denna helhet kan ge verkliga aha-upplevelser.

Stenhuggarens dotter, här kommer hon!

Det är inte klokt. Nu är det snart dags för det stora ögonblicket. Alltså romanen skriven av mig kommer inom kort att ligga på bokhandelsdiskarna och redan nu går den att beställa hos internetbokhandlarna.

Varmt välkomna att fira tillsammans med mig i Eksjö bokhandel!

I Vargavinterns land i en smakebit på söndag

Sista söndagen i augusti och jag har så smått börjat blogga igen. Under sommarmånaderna har jag haft en välbehövlig semester och jag har slutfört manuset "Stenhuggarens dotter".



En smakbit på söndag känns hemtamt och trevligt. Det är som vanligt bloggen Flukta fra virkeligheten som håller i trådarna. Där finner ni massor av spännande smakbitar.

Cecilia Ekbäck är född i Stockholm och uppvuxen i Hudiksvall. Numera bor hon i Calgary. Hennes debutroman "I vargavinterns land" har redan kommit ut i flera länder. Smakbiten kommer från sidan 131.

"Hela världen var tyst. Fredrika stod i köksfönstret. Hon såg inte gårdsplanen utanför för snön yrde så väldigt. Om hon tittade in i det vita töcknet kunde hon se att det bestod av tusentals, ja kanske miljontals små vita prickar. 
Hon hade kommit in för bara en liten stund sedan och det hettade i ansiktet. Det hade varit hennes tur att skaka trasmattorna. Det gjorde de varje dag på vintern, lade ut dem i snön och piskade dem. Hennes mor hade gått bort till vedboden och Dorotea höll på att utfodra getterna."






Harmoniska rader ur en bok som annars är ganska grym och otäck. Och jag är tacksam över att det ännu är några månader kvar innan vintern är över oss. Åtminstone i den delen av landet där jag bor.