Egen Nanowrimo, framsteg

Än så länge går det tämligen bra för mig i min personliga novemberutmaning. Visst ligger jag några ord efter, men det sammanlagda resultatet är över min förväntan. Just nu arbetar jag med kapitel nio och tio i "Min är Skulden". Resultatet till och med igår är 8 265 ord. Om jag skulle vara hård mot mig själv borde det varit nästan 10 000. Men vissa dagar blir det fler tangenttryck än andra, så jag kommer säkert ikapp.

Riksrådet Birger Nilsson Grip.

"Den ena trumvirveln efter den andra förkunnade att snart var kungens kista i antågande. Efter alla landskapsfanorna kom en ensam ryttare med det florbehängda riksbaneret. Mannen satt rakryggad på den ståtliga svarta hästen vilken han styrde med endast en hand. Hans högra arm var helt utsträckt och stöttade den stång vid vilken baneret var fästat.  Ett baner som visade Vasaättens vapen i form av en vase i gyllene tinktur."

  

Raderna är hämtade ur kapitel nio i "Min är Skulden" och mannen på hästen är riksrådet Grip. Mina karaktärer har till synes hittat hem, men i kulisserna väntar de glömda och utstötta. Personer som ruvar på mörka hemligheter och som kräver hämnd.