Så här i juletid längtar jag till Holaveden. Skulle så gärna vilja smyga runt bland byarna i Adelöv socken. Jag riktigt hör hur ni alla tycker att det kan hon väl göra. Men jag vill göra nedslag i en annan tid. Det skulle vara så spännande att få dela julen med Anders och hans Karin i Ryd. Vad åt de? Vad gjorde de? Åkte de till julottan i en släde dragen av Anders vackraste häst? Om han nu hade någon...
Eller tassade det en mager varg utanför stugknuten och längtade efter något ätbart. Åh, vad jag önskar att någon ville komma till mig och berätta, berätta om tider som flytt, tider som hamnat i glömskans töcken. Men jag har min fantasi, så vem vet rätt som det är har jag bilden klar för mig. Det handlar om att vänta med öppet sinne och att lyssna ut i ingenting. För där kan man höra röster...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar