måndag 30 september 2013

Romer i feelgoodlitteraturen

De senaste dagarnas turbulens kring otillbörliga register över romer kan väl inte undgått någon. Av en händelse hade jag fått en stund över i ett annat hem och vad föll sig mer naturligt än att jag lät blicken glida över bokhyllorna. Där bakom fina glasdörrar stod de uppradade, den ena boken efter den andra. Det var inbundna böcker av välkända författare, ingen överraskning alls.

Men så hajade jag till. Bland pocketböckerna fanns en historisk roman, utgiven av Harlequin. Jag öppnade skåpet och nappade åt mig boken. Lät så min ända dimpa ner i närmsta fåtölj och började läsa "Ett kungarike för dig" av Tori Phillips, som visade sig vara en del av Cavendish Släktkrönika.
Kändes som ett ödets nyck efter mina funderingar kring just förlaget Harlequin. Men den här boken påminde mig om något helt annat. I litteraturen (kärleksromaner) finns många karaktärer som är just romer eller snarare zigenare, som de då kallas. Dessa är ofta spännande spådamer eller otroligt stiliga män som uträttar stordåd, som slutar i armarna på någon vacker gadji.

Romer är ett folkslag som i feelgoodbokens värld beskrivs som ett mångfacetterat folk och med en egen kultur. En intressant tanke som jag gärna delar med mig av i dessa tider av märkliga debatter.

Relaterat inlägg: Varför inte svenska författare?

söndag 29 september 2013

Rosamunde Pilcher i en smakebit på søndag

Denna söndag skiner solen över det småländska höglandet.  Jag startar dagen med att delta i en smakebit på søndag.
Och vill då bjuda er alla på några rader av en av mina absoluta favoritförfattare, Rosamunde Pilcher. Dessa avslutar kapitel nio i "Snäcksamlarna", som utkom på svenska 1989.





  
"Orden upplöstes och försvann, som figurer sedda genom en regnvåt fönsterruta. Som så lätt kan finna lyckan. Sophie hade inte bara funnit lyckan utan utstrålat den. Och nu fanns ingenting kvar. boken gled ur handen på henne. Hon lade sig ner och begravde sitt tårblöta ansikte i Sophies kudde, vars lena linne var lika svalt som moderns hud och luktade svagt av henne, som om hon bara något ögonblick tidigare hade gått ut ur rummet."





Pilchers författarskap kännetecknas av hennes alldeles egna sätt att måla med orden. Ett sätt som egentligen inte är krångligt eller högtravande utan bara så omedelbart.

Relaterade inlägg:

lördag 28 september 2013

Reading habits tag

Taggad av Lika Läser i en kul utmaning om läsvanor.


1. Har du en speciell plats hemma där du brukar läsa?
Helt klart soffan eller någon fåtölj.

2. Bokmärke eller random pappersbitar?
Gillar bokmärken, men postit-lappar fyller sin funkton.

3. Kan du sluta läsa när som helst eller måste du sluta efter ett kapitel eller ett visst antal sidor?
Jag slutar helst vid nytt kapitel eller nytt stycke.

4. Äter eller dricker du någonting när du läser?
Kaffe är gott och till helgen ett glas vin.

5. Brukar du lyssna på musik eller ha TV:n på när du läser?
Jag gillar när det är tyst.

6. En bok i taget eller flera samtidigt?
Oftast mer än en.

7. Läsa hemma eller överallt?
Läser helst hemma. Men vet jag att det kommer bli en lång väntan någonstans får en bok följa med som sällskap.

8. Läsa högt eller tyst i huvudet?
Läser tyst om ingen annan ska lyssna.

9. Hoppar du fram i boken eller hoppar du över stycken?
Det händer att jag skumläser vissa partier som jag betraktar som transportsträckor.



10. Bryta rygg eller inte?
Aldrig medvetet.


11. Skriver du i böcker?
Det händer i vissa typer av böcker.

12. Vilka taggar du?




fredag 27 september 2013

Bokbloggsjerka vecka 39

Höstsolen lyser och för första gången på många år har jag valt bort Bokmässan i Göteborg. Annikas Litteratur- och Kulturblogg ställer frågan:

Om du skulle göra en snabbinventering av din läsning, vilket land skulle då väga tyngst?



Jag är mycket blå/gul måste jag säga. Vi har så många härliga författare i vårt land. Och hela tiden får jag nya favoriter. Här listar jag några, helt utan inbördes ordning.


  • Jan Guillou
  • Set Mattsson (ny stjärna på min himmel)
  • Maja Hagerman (historisk gladfakta)
  • Viveca Lärn
  • Catharina Ingelman Sundberg
  • Fredrik Backman
  • Stieg Larsson
  • Per Anders Fogelström
  • Selma Lagerlöf




Men jag gillar även engelska författare och amerikanska och... Stopp och belägg, bäst att jag sätter ner foten innan jag presenterar en lista som ingen ändå orkar läsa.

torsdag 26 september 2013

Njut av en tugga... och ställtid

Girigt sitter jag här och tjuvhåller på mina texter. Har svårt att släppa ifrån mig dem. Kan inte bestämma mig för när de är färdiga, när det är dags för mig att släppa taget. Beror säkert på någons sorts ångest inför att bli bedömd. Så länge som bara jag har tillgång till dem är de inte utsatta för andras tyckanden.
För att stärka mig tänker jag bjuda på några rader ur novellen "En skådespelare för mycket".

Kan han vara Jante?



"När hon lugnat ner sig insåg hon att mannens röst inte varit bekant för henne. Hon visste att det kommit in ett par nya skådespelare i sista minuten som fått besätta några småroller med få repliker. Men hon hade inte hört att narren skulle vara utbytt. Katarina tände lyset i logen och tittade sig omkring. Allt verkade vara väl förberett inför morgondagens premiär." 






Jag inser att detta är perfekt för det media som det är avsett att publiceras i. Det är så jag måste tänka. Men ibland är det knepigt att ställa om. 
Aha, det är här det där med "ställtid" kommer in. Om jag stunden innan jag börjar jobba ställer in hjärnan på det jag ska göra går det säkert bättre. Ska jag skriva novell, läser jag novell. Ska jag skriva historisk artikel läser jag en sådan och är det dags för "Min är Skulden" greppar jag en dito roman och plöjer ett kapitel eller två. 

onsdag 25 september 2013

Kill your darlings

Denna underbara höstdag håller jag på med storbyk. Jag ligger inte på bryggan och klappar lakan. Det använder jag tvättmaskin till. Nej, jag tvättar mina texter rena från onödiga ord och överdriven information. "Kill your darlings" och "skriv inte läsarna på näsan" är ordern för dagen.

Min vackra solros blommar än.


För varje ny genomläsning hittar jag nya onödigheter. Och det är bra för veckotidningsbranschen slimmar utrymmet. Sedan jag skrev de novellerna jag bearbetar nu har har jag blivit av 2000 tecken till. Det är lite som den där skräddaren som till sist var tvungen att erkänna "att det bidde ingenting".
Nåja, 13000 tecken är i alla fall någonting och det gäller att vara rädd om varenda bokstav jag får plats med. Läste någonstans att det efterfrågades noveller på tusen nedslag att läsa i mobilen på väg till jobbet.




Men jag är fortfarande glad för mina veckotidningsläsare. Kanske kan novellerna locka till läsning av mina böcker. Och jag predikar ju för att det är bra att synas.
Jag är bara ett par meningar från målet i "En midsommarnattsdröm". Sedan sätter jag tänderna i "Mord på café" och "En skådespelare för mycket".

tisdag 24 september 2013

Varför inte svenska författare?

Vi är några stycken, för att inte säga ganska många som är duktiga på att skriva om romantik blandat med spänning både i nutid och historiskt. Jag pratat om författare, alltså. Denna genre har massor av läsare, så till den milda grad många att det väller in översatta manus, som företrädesvis ges ut av förlaget Harlequin. Jag tänker inte här gå in på kvalitetsnivå, för det är inte det som är poängen.
Så här skriver de på sin webbsida:

 "Harlequin är en internationellt ledande utgivare av romantiska böcker och ett av världens största bokförlag med kvinnor som främsta målgrupp. Det Torontobaserade förlaget publicerar över 110 titlar per månad, på 32 olika språk i 115 länder och på 6 kontinenter. Dessa böcker är skrivna av mer än 1 100 talangfulla författare världen över. Utöver romantik erbjuder vi också thrillers, deckare, paranormal, bestsellers, fantasy och nonfiction såsom kokböcker och horoskop. Hela 95% av alla böcker säljs utanför Kanadas gränser vilket gör Harlequin till ett av landets mest internationella företag."


Talangfulla författare världen över, varför är inga av dessa svenska?
Jag är alldeles säker på att våra svenska miljöer skulle vara otroligt exotiska i andra länder. Det är dags att vända på steken och låta svenska författare vara med att dela på kakan. Harlequins vd här i Sverige, har vid något tillfälle sagt att hon skulle välkomna svenska författare i framtiden. I vilken framtid då?

måndag 23 september 2013

Den svenska bokmarknaden anno 1952

Så här dan före dan före dan före Bokmässan råkade jag snubbla över artikeln "Den svenska bokmarknaden" från 1953. Artikeln behandlar den statliga bokutredningen som lämnade sitt betänkande i augusti 1952. Huvudsyftet var att få en god bild av allmänhetens bokvanor.

Läsvanor inom olika socialgrupper.


I artikeln dras slutsatsen att jordbrukare och husmödrar tycks läsa minst. Fullt förståeligt eftersom dessa "mest saknar ordnad fritid".








Fördelning av en boks kostnader.

Detta år fanns i vårt land 601 försäljningsställen för böcker. Till detta kom också nästan 1000 konsumbutiker som saluförde böcker från förlag, som på något sätt var knutna till den kooperativa rörelsen.




Författarnas olika inkomstkällor.


Mycket tycks sig vara likt. Det var och är svårt att försörja sig på sitt författarskap såvida man inte får till en riktig bestseller.






Artikeln avslutas med följande rader:
"Bokpropagandan bör i många avseenden förbättras - ty när allt kommer omkring så är det bästa stödet åt författarna det intresse som en kulturellt medveten allmänhet förmår skänka."

söndag 22 september 2013

Flickan med pappersblommorna i en smakebit på søndag


I en smakebit på søndag bjuder vi varandra på på små delikata munsbitar ur spännande litteratur. Mer information finns hos Flukten fra virkeligheten - en bokblogg.
Är du inte redan med, så häng på!



Jag håller mig kvar i de historiska världarna. Den här söndagen bjuder jag på en smakbit ur "Flickan med pappersblommorna", som är en fristående fortsättning på "Flickan på kyrkogården". Författaren Maria Gustavsdotter tar oss med på en tidsresa till 1800-talets början.




"Aurora lade servetten i knät och betraktade soppan som ställdes framför henne. Den doftade av dill och innehöll fisk, det kunde hon se. Hon anade även ett svagt stråk av vitt vin. Hon sneglade på sin moster snett över bordet. Emilia Wingård höll sin sked i handen och förde den med en avmätt rörelse mot munnen, medan hon betraktade sin dotter som fått en förnämlig placering vid sidan av en ogift man från Skövde."






Flickan med pappersblommorna är en pusseldeckare i historisk miljö och smakbiten kommer från kapitel 22. Boken har en anstrykning av Agatha Christie, vilket tilltalar mig. Så småningom kommer jag med en recension. Mer om författaren Maria Gustavsdotter finns att läsa här.

Måste bara tillägga att boken som jag skrev om förra veckan "Drottningkronana" har en fantastisk första mening "Mitt i sommaren låg Agnes för döden".



lördag 21 september 2013

Då jag hade vägarna förbi

Strax norr om Ödeshög kan från E4:an ses Stora Åby kyrka. Liggandes på en kulle är den ett dominant inslag i landskapet. Jag kan inte låta bli att undra vad denna kulle betydde före kristendomens intåg. Området är rikt på fornlämningar och tidigare fanns det två runstenar inmurade i kyrkväggen.
Tornet är riktigt gammalt och när den nya kyrkan byggdes på i mitten på 1700-talet dockades denna mot det befintliga tornet. Ett torn som har likheter med bland annat det i Bjälbo.

Gamla kyrkan i Stora Åby.

Detta torn fanns då holavedsbruden Karin Persdotter sa ja till sin Anders i oktober 1718. Den gamla altartavlan fanns också. När jag tittar på den vet jag att mina ögon vilar på något som också Karin förundrats över.


Jag kan nästan med säkerhet säga att hennes halvbror Lars 1712 döptes i dopfunten kantad med bilder av olika sagodjur.



Till detta vilar förmodligen kvarlevorna av Karins mor Kerstin Svensdotter i myllan någonstans i kyrkans närhet. Det är denna Kerstin Svensdotter som är Gästgivarens Dotter (se bokomslag i bloggens högra spalt).



På en grässlänt strax utanför kyrkogården satt jag med en kopp kaffe fredagen den 20 september 2013 och funderade över alla de generationer av kvinnor som passerat före mig och de som komma skall.

fredag 20 september 2013

Bokbloggsjerka vecka 38

Fredag! Och en vacker höstsol lyser utanför mitt fönster. Ännu en natt har frosten skonat min fina solros.
Ny fråga att fundera över hos Annikas litteratur- och kulturblogg

Läser du helst standalones eller bokserier?



Om jag fokuserar på det lilla ordet helst svarar jag tveklöst serier. Det jag älskar allra mest är när jag läst en bok som jag haft svårt att lägga ifrån mig och vet att det kommer en till.


Så var det med "Grottbjörnens folk". När del två skulle släppas hängde jag på låset till bokhandeln och sedan läste jag hela den kvällen. Tyvärr tappade serien lite av sin magiska kraft allt eftersom den framskred.



Serien "Släkten" som ges ut på Historiska Media gillar jag och ser alltid fram mot nästa del. Men för varje ny bok så blir det också en ny författare, vilket gör att jag inte tar ut något i förskott. Hittills har jag dock inte blivit besviken. Se min recension av "Drottningkronan".
Så det är helt enkelt så att det är bristen på bra serier som gör att jag oftast läser standalones. Eller också är det jag som är sjukt kräsen. Hoppas på att få några fina tips i dagens jerka.

torsdag 19 september 2013

Drottningkronan av Ingrid Kampås

Medan lunchen kallnade och regnet öste ner läste jag de sista sidorna i "Drottningkronan" av Ingrid Kampås. Romanen är den femte fristående delen av serien Släkten utgiven på Historiska Media. För varje ny del lämnas stafettpinnen över till en annan författare. Ett koncept som jag till att börja med ställde mig mycket tveksam inför. Men skam den som inte kan ändra sig.


Jag älskade "Helenas Hämnd" och var lite smått orolig för hur fortsättningen skulle bli. Nu är jag inte orolig längre. Ingrid Kampås har fört historien framåt med den äran.
Bokens innehåll sammanfattas utmärkt av förlaget och därför slänger jag mig direkt in i recensionen.
Första meningen "Mitt i sommaren låg Anges för döden" tog ett stadigt grepp om mig som läsare. De orden lovade gott. Ingrid tog med mig på en resa i en tid då Sverige ännu inte riktigt var något Sverige. Och då den kristna kyrkan vann alltmer mark.



Hur det var att vara kungahustru i denna tid har vi inte en aning om, men låt oss njuta av Ingrids utmärkta sätt att berätta. Precis som Maria Gustavsdotter har hon fått till en skröna som passar i tid och rum. En skröna med inslag av historiska stöttepelare, som får allt att låta riktigt och sant. Exakt så som en riktigt bra historisk roman ska vara. Och med en doft av nattviol.
Inga ord i världen kan göra rättvisa åt "Drottningkronan". Mitt rekommendation blir, läs och njut!

Bokparet har också recenserat.

Drottningkronan finns att köpa bland annat här och här.

Lyssna gärna på en intervju med Ingrid. 

Här gästbloggar Ingrid Kampås!

onsdag 18 september 2013

Prioriteringslistor

Från och till är jag en riktig listmänniska. Framför allt när jag tycker att det börjar bli mycket att hålla ordning på. Jag ser det som ett sätt att avlasta min "hårddisk".

Här har det gått undan, jag har till och med tappat bokstäver.


Denna morgon möttes jag av en påminnelse till mig själv, som jag inte kan bortse ifrån. Idag kommer här att listas. Viktigast är att få rätt ordning på saker och ting samt att se var jag har utrymmet för "Min är Skulden".



I min årsplanering hade jag slutat skriva efter september månad. Oktober, november och december var avsedda till buffert. Vilken tur för mig att jag tänkt så.
Men jag har gjort det jag ska och det är bra. Ännu bättre är att det kommit till jobb och det gillar jag. Sedan har det också poppat upp nya idéer, som jag måste förvalta innan de far iväg ut i glömskans träsk. Ju längre fram i tiden en idé ligger, ju större är risken att den kommer bort.
Jag har ännu inte anammat metoden att använda min telefon som extra minne. Utförligare anteckningar hamnar i datorn samtidigt som punktnoteringar görs i IRL-agendan. På så sätt har jag både hängslen och livrem.

tisdag 17 september 2013

Direkt olämpliga frågor till en författare

Visst får jag många frågor om mitt yrkesval eller snarare frågor om min omfattande fritid. Det som för mig är ett aktivt val av arbete tycks i somligas ögon ses som en gigantisk semester utan slut. Nu ska jag inte dra alla över en kam. Allteftersom åren har gått har allt fler förstått vad det innebär att arbeta som författare och frilansande skribent. Men det händer att jag får märkliga frågor.
Vad som fick mig att tänka i dessa banor var Sofia Hallbergs inlägg på sin blogg hos Litteraturmagazinet. Hon nämner tio frågor som det borde vara enligt lag förbjudet att ställa till en författare. Genast kom jag att tänka på två som hon missat.

Jobbar jag? Ja, det gör jag.

  • Vad gör du hela dagarna när du har skrivit färdigt?
  •  Får du verkligen betalt för ditt jobb?

Dessa två är de absolut värsta att behöva besvara. Särskilt när de ställs av en före detta kollega som passat på att forska inom något "hett" område och till och med fixat sig en professur eller liknande. Fast det räcker med hon som stolt berättar att hon fått den åtråvärda rektorstjänsten med åtföljande löneförhöjning.
Hur sjutton ska frågor som dessa och liknande hanteras? Tyvärr gav inte Sofia Hallberg något svar på detta.

måndag 16 september 2013

Släkthistoria, ny historisk tidning i vardande

Alltså, jag tycks aldrig få nog. Nu applåderar jag och hoppar jämfota. Det här är en tidning som jag sett fram emot i flera år. Och nu blir den till verklighet och med en stabil grund att stå på.

"Här finns artiklarna om hur man letar i arkiv, på nätet, via databaser – och hemma i byrålådor och fotoalbum. Och här kan du inspireras av hur andra gjort. Läs om spännande personöden i Sverige och i andra länder, om bondesamhällets vardag och fest, om emigrationen och inflyttningen till städerna."

Så här fortsätter presentationen: 

"Första numret utkommer i november 2013. Därefter utkommer Släkthistoria varannan månad. Men mellan varje utgåva får du som är prenumerant också digitala nyhetsbrev som både inspirerar och ger dig nyttiga tips."

Ovanstående två citat är helt fräckt kopierat från tidningens färska webbsida.
Jag är 100% säker på att denna tidning kommer att inta en framskjuten position i tidningshyllorna. Historia är hett och hetare blir det. En trend som jag gillar starkt.







söndag 15 september 2013

Drottningkronan i en smakebit på søndag


I en smakebit på søndag bjuder vi varandra på på små delikata munsbitar ur spännande litteratur. Mer information finns hos Flukten fra virkeligheten - en bokblogg.
Är du inte redan med, så häng på!



Just nu läser jag den helt nyutkomna "Drottningkronan" av Ingrid Kampås. Det är en historisk roman som utspelar sig på slutet av 1100-talet. Den är också den femte fristående delen i serien Släkten, som ges ut av Historiska Media.





"Ett ögonblick senare satt Ester gränsle över hästryggen med tunikan runt låren. Hon  fortsatte kämpa emot men det hjälpte inte, mannen satt bakom henne och höll henne i ett fast grepp. Så sporrade han sin häst och red ut från tunet, bort från Gudhem."








Smakbiten är hämtad från slutet av kapitel 8. Jag har läst ungefär en tredjedel av boken och jag gillar den. Detta är ju så att säga min genre, men det innebär inte att jag sväljer allt med hull och hår. Under kommande vecka kan ni förvänta er en recension här på bloggen.

fredag 13 september 2013

Bokbloggsjerka vecka 37

Och så var det då fredag igen och Bokbloggsjerka. För mig har det blivit lite av ett måste så här på förmiddagen.
Veckans fråga: Om du skulle skriva en bok, var skulle den i så fall utspela sig?
Frågan i en mer utvecklad form och reglerna för jerkan hittar du på Annikas Litteratur- och kulturblogg. Är du inte redan med, så häng på.


För mig är detta en riktigt rolig fråga och ger mig en chans att berätta om åtminstone ett av mina bokprojekt. Bloggen Holavedsbrudar startade 2011 för att styra upp mitt skrivande. Läs gärna mitt allra första inlägg! Jag skriver företrädesvis i historisk tid och det beror på att jag alltid varit intresserad av tider som flytt. Och jag är gärna på plats vid arkeologiska utgrävningar och lyssnar med förkärlek på föreläsningar som behandlar tiden före min egen.

Inspirationsomslag till del 1 av Holavedsbrudar.


Att sen samla ihop denna kunskap till ett hopkok av sanning och fiktion har blivit en del av mitt liv. Arbetet med släktskrönan Holavedsbrudar är ständigt pågående, men lite vid sidan om. Den utspelar sig i huvudsak i norra Småland och på landsbygden. Tiden är 1500-tal och framåt, åtminstone är det så i skrivande stund. Inget är statiskt och allt kan hända.
Många av karaktärerna är mina egna förfäder och handlingen bygger på min egen forskning. Till detta har jag fogat sanna historiska händelser tillsammans med min otyglade fantasi.



Nyfiken? Delar av den sanna sagan finns i boken "Inspiration för släktforskare", som utkom 2009.

torsdag 12 september 2013

Författarens debiterbara tid

Skriver en författare dygnets alla timmar? Många gör nog det när de är inne i en period av intensivt kreativt flöde. Sedan kommer perioder när det sker andra saker. Jag är inne i en andra-saker-period nu. En roman är lämnad till påsyn och även ett antal noveller och kortromaner till veckopressen.

På agendan står texten till "Kyrkornas Hemligheter" del 2. Denna text är vad jag kallar upplevelseprosa och kräver ett helt annat tänk än vid romanskrivande. Men än så länge håller jag på med förarbetet, vilket innebär att sortera material och utöka researchen. Samtidigt funderar jag kring marknadsföringen.

Upplevelsetid, hur räknas det?

Icke debiterbar tid, hur hanterar en författare sådan tid? Finns säkert massor med sätt, men för min egen del försöker jag räkna på en rimlig årslön, som jag sedan slår ut på olika delar av mitt författarskap, som är rent debiterbara. Än så länge går det inte så bra, men jag har en bra plan för 2014.

Generellt sett så tror jag att jag skriver omkring 50% av min arbetstid, resten gör jag annat. Annat kan vara att hålla föredrag eller jobba med artiklar och reportage, vilket också då är debiterbart.





Jag tror att jag har omkring 25% arbetstid som inte genererar direkta pengar. Det är då jag bloggar, kläcker nya idéer eller knyter kontakter och kanske provar en ny väg. Läsning räknar jag också till mitt arbete i de fall då jag gör detta i studiesyfte eller för att recensera en särskild bok, exempelvis på begäran.

Attans vad knepigt det är att bli en lönsam författare. 

Relaterade inlägg:

onsdag 11 september 2013

Skriv, sälj & bli lönsam

Hur gör man för att leva på sitt skrivande? En fråga som säkert de flesta av oss med författarambitioner vill ha svar på. Skrivande kan vara mycket och i boken "Skriv,sälj & bli lönsam" har Camilla Björkman samlat sina bästa råd och tips för den frilansande journalisten.
Mycket av detta är direkt överförbart på författaryrket samtidigt som många författare med mig "extraknäcker" som frilansskribenter.

Så här ser mitt exemplar ut redan efter en första genomläsning.
Första pluset vill jag ge för formatet - danskt band. Det är så härligt att hålla i och flikarna på pärmarna fungerar som utmärkta bokmärken.Typsnittet är läsvänligt och layouten är snygg.

Nästa plus blir för enkelheten och det raka språket. Kapitelindelningen är tydlig och Camilla leder läsaren framåt med en fast hand och med stegrad svårighetsgrad. Hon trycker på det faktum att den frilansande journalisten är en egenföretagare och att det innebär att man måste ta sitt ansvar som en sådan.
Tipsen haglar, några kanske självklara. Andra mer udda. Själv finner jag ett utmärkt dito på sidan 92. Nej, vad det handlar om tänker jag inte avslöja.

Denna bok är ett måste för den skrivande människan i vilket utvecklingsstadium hon än befinner sig. Jag har bara en "brasklapp". Vid ett tillfälle använder Camilla ordet kulor som synonymt för pengar. I önskningar och affirmationer kan detta ord vara ödesdigert. Därför anser jag att det inte heller platsar i denna bok.

"Skriv, sälj & bli lönsam - så lyckas du som frilansjournalist" av Camilla Björkman är utgiven av Liber AB och finns bland annat att köpa här och här.

Camilla bloggar på Driva Eget.

tisdag 10 september 2013

Tre på tre minus en



Vissa böcker är otroligt lättlästa och dit hör Tamara McKinleys produktion. Mitt val i utmaningen "Tre på tre" föll på att läsa tre böcker av denna författare. Det var ett tag sedan sist och jag behövde något riktigt lättsmällt som kunde ta mig långt bort i drömmarnas värld. Så blev det även denna gång.
Gryningstimmen gav mig exakt det jag hade förväntat mig, varken mer eller mindre. En god kompott av vardagsrealism, kärlek, makt, pengar och en nypa på gränsen till andra världar. Precis så som Bokparet har beskrivit boken i sin blogg för en tid sedan.

Gryningstimmen av Tamara McKinley finns att köpa här eller här.

Nu går jag vidare i utmaningen och slår upp första sidan i "Landet bortom haven". Även den av McKinleys flinka penna.

Relaterade inlägg:

måndag 9 september 2013

Färist, modernare än vi tror

Under mina morgonpromenader händer det att jag passerar så kallade färister. För mig är de ett så vanligt inslag att jag knappast funderat närmare över dem. Men just idag slog det mig att det naturligtvis finns olika sätt för oss människor att ta oss över dessa. Själv har jag alltid varit mest orolig för att komma emellan ribborna med någon fot, vilket jag gissar lätt skulle kunna sluta med en bruten vrist.


Jag kom på mig själv med att sätta främre delen av mina fötter på en ribba och på så sätt ta mig trippande över färisten. Men jag skulle likaväl kunna sätta ner hela foten så att tårna hamnar på en ribba och hälen på en annan. Intressant tanke, finns det fler sätt att ta sig över? Hur skulle en av mina karaktärer i Holavedsbrudar bete sig inför en färist?

Väl hemkommen googlade jag på färist och det dröjde inte länge förrän jag skrattade gott åt mig själv. Tur att jag kollade upp saken, för det fanns inga färister förrän en bit in på 1900-talet. De uppfanns i samband med att traktorerna gjorde intåg i jordbruket och var svaret på att bonden skulle slippa klättra upp och ner från sitt fordon för att öppna och stänga grindar. Ordet i sig antas vara inlånat från norska språket.

söndag 8 september 2013

På Bokmässan med Boktjuven

Här minglar jag hos Arena på förra årets mässa.

Årets händelse, Bokmässan i Göteborg närmar sig med stormsteg. Det är en tillställning som är svår att undvika, en drog som jag inte vill vara utan. Och naturligtvis tar jag alla chanser att vinna en seminariebiljett. Egentligen vill jag ha så få medtävlande som möjligt, men jag måste berätta var tävlingen går av stapeln för att få deltaga.
Det är bloggen Boktjuven, som så frikostigt lottar ut en sådan här biljett. Tävlingsreglerna är enkla, så tveka inte. Tag chansen!
Vi ses i Göteborg den 26 - 29 september.

Kaffe med Rån i en smakebit på søndag

Det är söndag förmiddag och septembersolen skiner. Temperaturen är fortfarande sommarvarm och i trädgården blommar det för fullt.
Under veckan som gått har vårt land haft besök från stora världen och detta tänker jag knyta an till i den smakebit på søndag, som jag bjuder på idag.

Catharina Ingelman-Sundberg har slagit igenom stort under året som gått med feelgood-boken "Kaffe med Rån". Det glada pensionärsgänget var inte helt nöjda med sitt seniorboende utan bytte ut det till något mer storstilat. Följande smakebit är hämtad från kapitel 10.




"Hon svepte med blicken över lyxsviten. Skulle de slå sig ned i biblioteket, spela på flygeln, gå in i den privata biografen eller bara sjunka ner i närmaste fåtölj? Fast det stora badkaret med sin vackra mosaik och bastun lockade förstås också. Husfrun hade berättat att man kunde slå på grönt ljus och djungelmusik medan man satt där, eller blått ljus om man föredrog det. Kanske skulle hon bara lägga sig och vila i den stora dubbelsängen med utsikt över Slottet."





Just i den här sviten bodde Barack Obama och författaren själv hade sina funderingar kring detta. Jag kan verkligen se "Märtha", "Snillet", "Krattan" och de andra framför mig när de njuter av att delat säng med en sådan celebritet.




lördag 7 september 2013

Ewa K är anställd av Ewa K

I dagarna har jag förstått att jag är anställd av mig själv. Och nu gäller det att ta reda på vad arbetsledningen vill att den anställde ska göra för företaget. Den anställde tycks vara intresserad av en god lön och intressanta uppgifter. För att kunna få den goda lönen ska den anställde alltså generera inkomster till företaget. Tidningen Driva Eget (nej, jag är inte sponsrad av dem) har många goda idéer att fundera över. Att skapa en hajp, borde väl även fungerar för författare och skribenter.

  • Att synas i rätt sammanhang. Alltså bland alla som älskar böcker och då framför allt historiska romaner.
  • Sprid bilder, men behåll upphovsrätten. Passar mig ypperligt, något jag ska jobba hårt med. 
  • Var emotionell. Visst är det så att budskap som innehåller glädje, sorg och ilska sprids bättre än neutrala dito. Kolla bara på fb!
  • Prata själv. Ack så viktigt, men hur gör jag det på ett bra sätt och i rätt sammanhang? 
  • Läck budskapet långsamt. Aha, känns som jag redan är bra på det.
  • Identifiera superspridare. Tål helt klart att tänka på. Känner jag till någon sådan?
  • Haka på en trend som redan finns. Alltså precis så som Set Mattsson och Maria Gustavsdotter gör - deckare fast i historisk miljö.
  • Var en doldis. A la Bo Baldersson?
Läs mer om detta i Driva Eget nr 3/2013.

Relaterade inlägg:

fredag 6 september 2013

Bokbloggsjerka vecka 36

Vilken rolig fråga och riktigt klurig.
Denna veckas jerka hos Annikas Litteratur- och kulturblogg levererar följande undring:

Vad skulle du göra om du plötsligt blev 5 miljoner kronor rikare? 



Den är inte första gången som jag ställs inför den tanken, men tidigare har jag mest skojat bort det hela. Nu tänker jag bruka lite mer allvar.


  • Först och främst skulle det bli det klassiska svaret, se till att betala av mina lån.
  • Sedan skulle jag lika klassiskt ge mina barn låt oss säga 500 000 kronor var.
  • Därefter skulle jag unna mig ett nytt badrum och en tillbyggnad på huset.
  • Och nu är jag framme vid det häftiga beslutet att välja husbil.
  • De två miljoner som nu återstår tänker jag använda för att i lugn och ro skriva det jag mest av allt vill ägna min tid åt, skönlitterära historiska romaner och upplevelseprosa.
Husbilen ser jag verkligen fram emot. Att åka runt och samla på upplevelser, vyer, miljöer och nya kontakter samtidigt som jag skriver är en dröm som jag absolut tänker uppfylla. Har precis laddat ner en förnämlig budget från tidningen Driva Egets webbsida.

torsdag 5 september 2013

Läckberg, en sann företagare

Måste bara återkomma till detta att en författare av idag bör se sig som en företagare. Läste några kloka ord i tidningen Driva Eget, som gäller generellt för egenföretagare. Men om jag får säga min mening, synnerligen väl anpassade till författaren och skribenten.

"Se dig själv som anställd av dig själv"

Vad förväntar du dig av dig själv som arbetstagare i ditt eget företag? Har du en plan för det arbete som ska utföras? Finns det en hållbar budget? Har du någon budget över huvudtaget? Vad tjänar du på ditt brödskrivande? När kan romanen du skriver tänkas generera inkomster? Tar du tillräckligt mycket betalt vid officiella framträdanden?
Detta är frågor som jag verkligen börjat fundera på och sätta i fokus.

 

Ett synnerligen bra exempel är Camilla Läckberg. Läs om hennes skatteknep och se listan över de svenska författare som tjänar mest med pengar i sina bolag. Artikeln är publicerad av tidningen Driva Eget.
Jag beundrar dessa författare som har hittat sin nisch och för det första förstått vad läsarna vill ha och för det andra lyckats med att producera det.
Läckberg både syns och hörs. Just idag ser jag henne på vårt hallbord där hon ler från omslaget av Villaliv.



Att vara en gudabenådad författare i garderoben är inte till glädje för någon. 

Relaterat inlägg: Kurage att vinka från toppen.

onsdag 4 september 2013

Kungsörn på tal om toppar

Så fascinerande! Högt ovanför mitt hus seglade först en, sedan två och till sist inte mindre än fem gigantiska fåglar. Med hjälp av kunnig man och ett karakteristiskt läte kunde jag förstå att det faktiskt handlade om Kungsörnar.

En ung Kungsörn.

Det finns omkring 600 - 700 häckande par i Sverige. De gillar stora ändlösa skogar och klippig miljö. En natur som stämmer väl in på det småländska höglandet.
Ofta så håller deras äktenskap livslångt. I de stora reviren kan de ha flera olika bon som de alternerar emellan olika år. Överlevnaden för ungfåglar är inte så stor, men det kan mycket väl ha varit ett föräldrapar med tre ungar som vi såg. Det har under flera år och vid skilda tillfällen pratats om att det finns minst ett häckande par i våra trakter. Informationen är knapphändig, men jag kan förstå syftet med det.


Den här upptäckten gläder mig alldeles särskilt mycket eftersom jag har skapat en karaktär i Holavedsbrudar som är falkenerare och nu är jag stärkt i min tro att detta kan ha varit möjligt samtidigt som det blir trovärdigt för läsarna.

Kungsörnen lär ha varit vanligt förekommande och mycket populär i jakt med rovfåglar. Här i Sverige utövades denna jaktform redan på 500-talet och den omnämns i Västmannalagen på 1300-talet.



Tänk vad som kan hända när solen skiner en vanlig dag i september och kaffet avnjuts utomhus.

tisdag 3 september 2013

Kurage att vinka från toppen!

En författare behöver verktyg. Dels för själva skrivandet och dels för att synas. Den krassa verkligheten är den, att syns du inte så finns du inte. Tiden då en författare satt i en maläten tröja i ett krypin under takåsarna är definitivt förbi.


Själv har jag hittat några guldkorn, som ger mig tips, idéer och kurage. Tidningen Skriva blir allt starkare och allt tydligare i sin framtoning. Här finns mycket att hämta för den skrivande människan. Redaktionen bjuder på blandad kompott och däribland fina tips om hur du gör för att utnyttja sociala medier till din fördel.
De har också matiga artiklar om skrivandets konst samt riktigt bra reportage och intervjuer med kända författare, som gärna delar med sig av sina erfarenheter.



Litteraturmagazinet är en nättidning med skrivarkurs. En alldeles utmärkt kurs som vänder sig till nybörjaren lika väl som till den etablerade författaren. Och helt utan kostnad dessutom.
Här bloggar kända författare och det vimlar av recensioner, artiklar och reportage.



Idag måste även författaren vara en slipad företagare för att kunna slå sig fram. Det räcker inte med att kunna skriva som en gud, du måste gilla att vara i centrum och du måste kunna marknadsföra dig och fatta rätt ekonomiska beslut. Och framför allt du måste våga att ta betalt. Jag vill varmt rekommendera tidningen Driva Eget för alla Sveriges skribenter på alla nivåer.





Sanningen tycks vara den att skillnaden mellan att bli utgiven eller inte kan handla om hur pass driven du är på att hantera sociala medier och din vana vid att framträda i större sammanhang.

måndag 2 september 2013

Åter på hemmaplan

Att åka husbil var för mig en ny upplevelse. Men så mycket bättre än väntat. Jag har aldrig varit någon campingmänniska. Det där med tält och husvagn har jag inte riktigt förstått. Husbil var däremot något helt annat.

Utsikt från kyrkan i Sundborn.
Ser redan detta som ett utmärkt redskap när jag behöver boosta min kreativitet eller miljöombyte. Den här resan handlade om research för "Kyrkornas Hemligheter" del 2. Alla arbetsredskap på plats, tänk att kunna sitta vid datorn under färd och fixa med bilder och skriva. Kräver förstås chaufför, men det är trevligt med resesällskap. Med på denna resa utöver chauffören var fotograf Hanna och hennes tioåriga dotter.
Jag har redan bestämt mig för att styra stegen mot årets mässa på Elmia i Jönköping. Nu ska jag studera husbilar på längden, bredden och tvären.
Det betyder att jag måste vässa mina klor och öka anslagstakten på tangentbordet, men skam den som ger sig. Barbara Cartland huka dig!


Jag har idag fått en tankeställare. Livet är skört och det är lätt att förutsättningar ändrar sig. Alltså gäller det att ta vara på det som finns här och nu. Skriv för livet, är mitt motto.
Och ställ upp för varandra!