tisdag 4 december 2018

Där rosor faktiskt dör

Oj, det är redan december. Dagarna rusar iväg. Jag skriver, reser runt ... pratar och signerar. För första gången i mitt liv har jag glömt att jag borde vara hösttrött och lätt deprimerad. Sådana trivialiteter har jag helt enkelt inte hunnit med.

Jag är halvvägs in i min nya feelgoodserie. Här får ni möta Sandra, den ofrivilliga kontorschefen på begravningsbyrån Tranan, hennes moster Majken, receptionisten Angelika, chauffören Sören och den frilansande begravningsentreprenören Christoffer.
I ett virrvarr av kistor på vift, torkade rosor och bortslarvade urnor skapar Sandra en tillvaro som trots allt fungerar och leder henne vidare i livet.



Första delen, "Där rosor faktiskt dör", utspelar sig under sommaren i småstaden Tranås där en värmebölja drar fram och i dess spår ökar dödligheten bland de äldre. Men det är inte Tranan som stadens invånare väljer i första hand och byrån befinner sig på ruinens brant.

Sandras moster Majken har en egen agenda medan Angelika och Christoffer gör lite som de själva vill. Sören är gammal i gamet och äter sina wienerbröd i lugn och ro. Under tiden sliter Sandra sitt hår och tuggar sönder den ena pennan efter den andra.

tisdag 13 november 2018

På andra sidan skranket

Jag har varit på kurs! På skrivarkurs, mitt livs första. Kan ni tänka er. Och inte vilken kurs som helst utan  hos Författarskola.se på hemmaplan i Nässjö.
Hela helgen tillsammans med sköna kvinnor (ja, det var bara kvinnor) som har skrivandet som sitt stora intresse.

Eftersom jag känner Veronica Grönte, hjärnan bakom författarskolan, sedan tidigare visste jag att det här skulle bli två fantastiska dagar. Vad jag inte visste var att jag skulle få med mig ett helt nytt verktyg hem som kommer underlätta skrivandet för mig.

För tillfället arbetar jag med redigering av "Där rosor faktiskt dör" men så snart jag är tillbaka i "Sprucket läder och svikna löften" ska Veronicas schema få hjälpa mig att strama upp mina bångstyriga karaktärer. Jag kan riktigt höra Felicia säga: "Herregud! Tack då vill jag inte vara med." Fast så lätt kommer hon inte undan.

För alla er som nu blev nyfikna på vad Veronica har att erbjuda är det bara att följa länken här ovan. Det går också att fint att hänga med henne på Facebook.


tisdag 23 oktober 2018

Vaxade juveler och brända hjärtan

Vad händer? Jo, jag skriver ... stafettskriver till och med. Just den här arbetsveckan jobbar jag med del två i serien Begravningsbyrån Tranan. Del ett ligger hos redaktör, så här går det undan. Tranan utspelar sig helt och hållet i nutid till skillnad från Huskvarnasviten. Men naturligtvis är det feelgood om än i en lite annorlunda miljö.

Ni har väl sett att Vaxade Juveler och brända hjärtan finns ute nu. Och kommer som ljudbok inom kort. Den är juligt kryddad och naturligtvis firar våra vänner, gamla som nya jul hos Felicia på Vättergatan 4. Var annars?

Här är det höst. Hur är det hos er andra i vårt avlånga land? Har vintern kommit eller hänger kanske sommaren rent av kvar?



tisdag 2 oktober 2018

Vaxade juveler ...

Då var jag tillbaka i vardagen och hösten har gjort entré. Helt okej tycker jag. Nu är tid att kura inomhus, tända ljus och skriva.

I dagarna kommer Vaxade juveler och brända hjärtan som är tredje delen i Huskvarnasviten. Den här gången blev det en julpärla som jag hoppas att ni kommer att tycka extra mycket om. Mitt hjärta bankar för Marika i nutid och Karolina i dåtid. Två starka kvinnor som kommit en aning på kant i sina mammaroller. Jag bjuder på både gråt och skratt. Välkomna tillbaka till Huskvarna!

För den som har lust och möjlighet dyker jag upp på Skrivarcaféet Let's write i Nässjö på torsdag. För mer info följ länken här till höger.

söndag 23 september 2018

Mitt emellan med ett ben i luften

Släkten har fyllt tio år! Alltså serien Släkten utgiven av Historiska Media, en svit med romaner, var och en skriven av olika författare, alla kvinnor. Första delen utspelar sig i vikingatid och nu är vi framme vid 1400-talet där Engelbrekt satte avtryck i den svenska historien. Tanken är att fortsätta fram till nutid. Mitt bidrag, Stenhuggarens dotter, är den sjunde boken i ordningen.
Vi författare turade över sundet, pratade på Lunds bibliotek och på Kulturen, vi träffade pressen och vi åt och drack gott. Kort sagt ett firande i dagarna två som vi sent kommer att glömma.

Nu är jag hemma och laddar batterierna innan det bär av till Göteborg och Bokmässan. Årets stora begivenhet som jag alltid ser fram emot. I år bor jag på hotell Lorensberg på lagom gångavstånd och jag åker hem redan fredag eftermiddag. Hem för att ta höst och fortsätta skriva.


måndag 17 september 2018

Min nalle

Det är något skumt med tiden. Ja, jag vet att jag ofta återkommer till detta ämne. Inte för att jag tror på det på riktigt men någon liten tidstjuv finns det allt i min närhet. Kanske kan det vara denna tingest som för några år sedan gick under benämningen "nalle".
För er som inte minns syftar jag på mobiltelefonen som likt en nalle följer med mig överallt. Är den inte med tycker jag att det fattas något ... får en känsla av att jag glömt ...

Periodvis tittar jag mycket på serier i telefonen och nu är jag inne i en sådan period. Är det någon som kommer ihåg teveserien "Six feet under"? Den är så häftigt morbid och suspekt att jag inte kan låta bli att titta.

Och snart kommer nästa säsong av "Outlander". Så fantastisk att det kryper under skinnet på mig. På tal om serie, ni vet väl att "Vår tid är nu" dyker upp i rutan igen nu i höst. Ett måste för mig och igår startade säsong två av "Springfloden".

Utredning klar! Tidstjuven inringad. Men jag intalar mig att det handlar om research ... För det är det väl?

måndag 3 september 2018

En karaktär i luren

Ni vet, Brian ... Prästen i Lånat silver och krossat glas, han ringde mig häromdagen. Nej, hans namn är inte Brian, men inte långt ifrån och han är präst i Huskvarna pastorat. Och likheter mellan honom och Brian finns det tydligen gott om.

Min första tanke var hjälp, vad vill han? Ställa mig till svars? Men nej ... När han skojat färdigt bjöd han in mig till en ekumenisk sammankomst där jag ska berätta om Huskvarnasviten.
Lite pirrigt är det allt med tanke på att Brian är en präst med vida ramar vad det gäller tro ... Och i Vaxade juveler och brända hjärtan har hans roll vuxit.

Nåja, nu väntar jag bara på att Felicia eller Jeanette eller .... ska materialiseras och stå på min tröskel. Efter "Brians" samtal överlever jag allt.