tisdag 29 juli 2014

Högtryck och åskfronter

Det är verkligen varmt. Visst är det skönt, men jag har lite för mycket att göra för att kunna njuta så här länge. Lagom är bäst för mig.

Samtidigt som vi målar och tapetserar jobbar jag febrilt vidare på "Min är hämnden". Somliga dagar går det riktigt bra och andra händer det ingenting. Det har precis passerat några "ingentingdagar".

Men jag har fixat med nya bokhyllor och varit på loppis där jag fyndade en gammaldags väggklocka som ska dölja router, modem och andra tråkiga prylar som krävs för att nå omvärlden när man själv bor i ingenmansland.


Idag skriver jag igen, varvat med några penseldrag och tapettankar. Och så knuffar jag på envisa katter. Sist men inte minst hoppas jag på att åskan håller sig på avstånd. Jag är fullt nöjd med det dygn som passerat utan internet.

fredag 25 juli 2014

Elwa Tuberg, vem är det?

Jan Arnald


Värmen till trots flödar min kreativitet. Till viss del har jag Jan Arnald, kanske mer känd som Arne Dahl, att tacka för detta. I en TV-intervju förklarade han att det verkligen är Arne Dahl som skriver kriminalromanerna, inte Jan Arnald. Likt en kameleont transformerar han sig när det är dags för blodiga mord och häftiga intriger.





Precis på samma sätt funderar jag på att byta skepnad när jag skriver "Sigridslegenden", som delvis bygger på Kjell Brobergs grundmanus till "Min är hämnden". Det är inte Ewa Klingberg som skriver, lika lite som det är Kjell Broberg.

Det är ett alias, en pseudonym som skulle kunna skapas av båda våra namn, såsom exempelvis Elwa Tuberg eller varför inte Ella Berg. Tanken är intressant och ger mig distans till manuset på ett sätt som jag tror gynnar skrivflödet. 


torsdag 24 juli 2014

Tävlingsdags hos bloggen Enligt O

Tävlingar där jag kan vinna presentkort att köpa böcker för har jag svårt att motstå. Så självklart vill jag vara med och tävla hos bloggen Enligt O som fyller fyra år. När dessutom presentkortet är knutet till min favoritbokhandel på nätet, Glansholms fick tävlingen ett extra skimmer över sig.
 


Om jag vinner ett presentkort på 100 kronor ska jag använda det som en extra bonus när jag köper "Vi" av David Nicholls som utkommer på svenska i november på förlaget Printz Publishing. David har tidigare skrivit "En dag", som blev en storsäljare i flera länder.

Printz Publishing bjuder för övrigt på en spännande bokhöst och de finns också på facebook.







Var med och tävla du också. Alla har vi samma chans.



onsdag 23 juli 2014

Torpa Stenhus kräver pigor med starka lårmuskler

Verkligheten överträffar ofta dikten. Jag behövde ta ett dopp i svensk senmedeltid och vad kunde då vara bättre än ett besök på Torpa Stenhus strax utanför Borås.




Tänka sig en tvättäkta medeltidsborg i de forna gränstrakterna mellan Danmark och Sverige, vars ägarlängd sammanfaller med släkttavlan.
Tänka sig sedan att jag redan för något år sedan bestämde mig för att länka Sigrids dotter Jord hit på något sätt.









Gissa om många bitar föll på plats medan jag traskade guiden i hälarna och försökte räkna trappstegen mellan de olika våningarna.

En av dessa trappor som löpte inuti den två meter tjocka muren hade varit dold och ur bruk i mer än 300 år när den åter öppnades i maj i år.
Trappstegen var hela tiden olika hög och olika breda. Och med höga menar jag höga! Trångt var det också.


Personligen fick jag en känsla av att trapporna var byggda på detta sätt i försvarssyfte precis som trapporna i många av våra kyrktorn. Här var det näst intill omöjligt att ta sig upp iklädd full stridsmundering. Skulle någon fiende mot förmodan lyckas med detta var det lätt att sticka ner honom vid trappans topp och därmed satt han som en propp i det smala trapphuset och hindrade fler fiender att komma samma väg.

Sedan var det då det här med spöken. Vår guide bedyrade att visst fanns det sådana. Jag drog lite på munnen, hade jag ens förväntat mig något annat.



På slottet råder fotograferingsförbud, men som den journalist jag ibland är, är sådana förbud till för att överträdas. Jag brukar alltid skryta om vilka duktiga fotografer jag omger mig med, eller hur?
Den här gången hade vi med oss ett x antal obrukbara bilder hem, samtliga tagna inne på Torpa Stenhus.
Förklara det, den som kan.




Jag tänker återvända, så det så!








måndag 21 juli 2014

Nöten doppar klövarna

Sent igår kväll lossnade det. Tänk att en sådan liten detalj som badande kor kunde få Emanuel mer tillgänglig. Utan förvarning började han både skratta och svära.

Fotograf Mickan Thor, Njutbart Blädder.

Och även Sigrid bekände färg och satte sin ädla näsa i vädret. Äntligen har de förstått vad jag menar när jag gastar POV, för tusan. Eller så är det jag som har förstått att de inte var bekanta med det engelska språket. Kanske inte helt lätt för en 1500-talsmänniska att anamma Point Of View.

söndag 20 juli 2014

Fortsätter att hålla mig undan

Ännu några underbara dagar i goda vänners sällskap. Då behöver jag minsann inte bry mig om den aviga Emanuel eller den trilskandes Sigrid. Bara njuta, prata, dricka vin och äta gott.

Men idag är en ny dag och det enda som stör är surret från grannens gräsklippare. Inte mycket att skylla på. Fast i morgon då ni dyker kanske svåger och svägerska upp. Hoppas, hoppas!

Nej, det här är inte bra alls. Har koll på några kollegor, Maria, Catharina och Åsa - de skriver minsann och skyller inte på någonting. Så kommer de säkert snart att ha sina manus färdiga för efterarbete och "slagsmål" med lektörer och korrekturare. Medan jag sitter här med en munk som vägrar berätta och en skeppare som ler i mjugg.

På dem igen ... jag tror de andas!


torsdag 17 juli 2014

En form av sommartorka

Sommaren är skön och alldeles lagom varm och ibland är det alldeles lagom blött. Så tycker jag.

Men när det gäller skrivandet upplever jag sommartorka. Jag får inte riktigt till det. Karaktärerna i "Min är hämnden" jäklas med mig. De tiger allt som oftast eller rynkar missnöjt på sina näsor. Emanuel vill inte växa upp och Sigrid vill vara snällare än vad hon är.



Jag gör mitt bästa för att ta över rodret, men då är Orm där och påstår att skeppet är hans. Han vill inte ens visa mig hur båten ser ut.
Än mindre tänker han avslöja vem han är och var han kommer ifrån.








Johannitermunken Olov är lite tvär för att jag kommit hans stora hemlighet på spåren. Kanske blir jag tvungen att svära på bibeln att inget berätta.

Helt klart är jag i behov av en tändande gnista för att få till det där fyrverkeriet som jag ser framför mig. Först verkade det som om lördagens besök hade banat vägen för mig. Men vips så kom något emellan och sedan var jag tillbaka på ruta ett igen.

måndag 14 juli 2014

Det medeltida Västergötland av Claes Theliander

Historisk gladfakta är som godis för mig. Serien Det medeltida ... utgiven av Historiska Media är något av det bästa jag läst i denna genre.

Den här sommaren gottar jag mig tillsammans med "Det medeltida Västergötland". Författaren och arkeologen Claes Theliander guidar mig genom det västgötska landskapet med säker hand. Boken omfattar även Dalsland. Det är ett mer naturligt val än vad som kan tyckas vid första anblicken. Den gamla Västgötalagen från 1200-talets slut täckte även Dalsland, en bit upp i Värmland och dessutom en krok in i Småland.


Här finns så mycket att upptäcka. Och framför allt hittar jag spännande information om många av de gamla kyrkorna som är svår att finna på annat håll.

Helt nytt för mig var klostret i Ramundeboda i det otillgängliga Tiveden. Hit kommer jag att styra kosan denna sommar och jag kommer också helt säkert titta lite närmare på Bogesund (Ulricehamn), vilket kommer väl till pass när det är dags för mig att skriva vidare på del två i Sigridslegenden.

Språket är enkelt och lättillgängligt. Jag gillar texter som flyter på trots att innehållet är faktaspäckat. Och jag gillar det danska formatet.

"Det medeltida Västergötland" är ett självklart resesällskap för den historiskt intresserade. Dessutom tror jag att den som inte tidigare har fångats av vår historia kommer att göra det med denna bok i sin hand.



söndag 13 juli 2014

Vin och goda vänner

Omstart igen! Hur många omstarter kan man göra? Snart har jag tappat räkningen. Under veckan som gått har jag nog skrivit tio olika nya upptakter på "Min är hämnden". Alla är ratade!


Igår kväll kom hjälpen i form av mina co-writers. Vi drack vin, åt gott och skrynklade våra hjärnor. Och ur detta känns det som om något nytt och fräscht börjat spira.
Vad jag har en historisk roman på cirka 300 sidor som än en gång ska förvandlas till en historisk roman.

Karaktärerna ska förses med kropp och själ, handlingen ska bli mer driven och gestaltandet ska vinna en tydlig seger över berättandet.

Hur svårt kan det vara?


fredag 11 juli 2014

På besök i Ullared

Klockan var bara strax efter fem då jag gick ut i sommarmorgonen. Det var nästan lite kyligt, men helt underbart. Någon timma senare var jag på väg till metropolen Ullared tillsammans med dotter och två barnbarn.
En anledning så god som någon för att komma undan vissa svåra beslut och nedstrykningar i "Min är hämnden".
Termometern visade snart på nästan trettio grader. Men hos Boris var det svalt och skönt. Inga köer heller. Allt flöt enligt planerna ända tills vi var på väg därifrån med dagens skörd.


Till barnbarnens lycka blev vi infångade och intervjuade för kommande säsongs avsnitt av Ullared. Kan en shoppingrunda sluta bättre än så?
Idag är jag tillbaka i verkligheten och redo att brottas vidare med Sigrid Birgersdotter Grip.

måndag 7 juli 2014

Baklängesvolten är avklarad

Nu är jag tillbaka igen hos Sigrid Birgersdotter & Co i "Min är hämden". Det är som om de inte är riktigt nöjda med den historia som jag berättar. Jag anar att det finns mer som de vill ska komma fram och de vill ha en utökat dramatisering. "Gör om", viskar de i mitt öra och jag tror nog att det är den väg som jag ska följa.


Så på den igen ... Fixa och dona ... Skapa nytt och väv in det gamla. Vem har sagt att det är smärtfritt att vara författare. Det handlar om svett och tårar, men också om massor av glädje. Och det finns inte mycket som går upp mot känslan att få den nytryckta boken i handen.

söndag 6 juli 2014

"En drottnings löfte" i en smakebit på søndag


Idag skulle min far fyllt 90 år om han varit i livet. Han brukade alltid fira med jordgubbstårta, så kanske blir det en sådan idag. Men först en annan sorts smakbitar som vi delar med oss via bloggen Flukten fra Virkeligheten.




Jag läser nu C W Gortners "En drottnings löfte". Det är historien om hur den unga och oförberedda Isabella hamnar på en tron som hon kanske inte velat sitta på. Mot alla odds blev hon Isabella av Kastilien.


 


"Villena hånlog och lade sin smala hand på Henriks axel. Kungen rös. Jag blev med en isande stöt påmind om det ögonblick från min barndom när jag hade sett kommendanten Luna gör i stort sett samma sak med min far.
Då visste jag, utan ett tvivel, att inget kunde rädda Henrik från hans öde."








Dessa rader utgör slutet på kapitel nio. Boken är mäktig, nästan som en alldeles för söt bakelse, men jag tar den i lagom stora bitar och då är den njutbar. Återkommer med recension när jag läst färdigt.

Min blogg tar inte semester, så välkomna hit hela sommaren.

fredag 4 juli 2014

Försenat treårskalas!

En tanke slog mig - hur kom det sig att jag började blogga? Ser till min förvåning att jag har hållit på sedan 2011. Gjorde mitt första inlägg den 26 juni det året. Alltså i det närmaste exakt tre år sedan. Synd att jag inte var observant nog att kunna fira på rätt dag.



Men jag flaggar för mig själv idag istället. Jag flaggar också för att jag har lämnat ifrån mig några färdiga kapitel ur manuset "Synden går i arv". Kapitel som jag är riktigt stolt över. Som helhet ett bra manus som jag känner att jag vill jobba vidare med.
Romanen har koppling till trilogin Holavedsbrudar och bara det är en god anledning för mig att skriva klart den. Eftersom tanken med bloggen från början var att få fart på arbetet med nämnda trilogi.





Det har nu inte gått så bra, men jag har gjort en massa andra saker som alla har anknytning till skrivande på olika sätt. Jag har gått i en hård skola och jag har kommit fram till den punkt då det är dags att leverera.

Lite drygt en vecka försent lyfter jag mitt glas och skålar med alla mina kära läsare. Skål för böckernas värld!

När och varför startade du din blogg?
Alla bloggare som läser detta, bolla frågan vidare och hoppa på om ni  har lust! Länka gärna till era bloggar i mitt kommentarsfält.