En form av sommartorka

Sommaren är skön och alldeles lagom varm och ibland är det alldeles lagom blött. Så tycker jag.

Men när det gäller skrivandet upplever jag sommartorka. Jag får inte riktigt till det. Karaktärerna i "Min är hämnden" jäklas med mig. De tiger allt som oftast eller rynkar missnöjt på sina näsor. Emanuel vill inte växa upp och Sigrid vill vara snällare än vad hon är.



Jag gör mitt bästa för att ta över rodret, men då är Orm där och påstår att skeppet är hans. Han vill inte ens visa mig hur båten ser ut.
Än mindre tänker han avslöja vem han är och var han kommer ifrån.








Johannitermunken Olov är lite tvär för att jag kommit hans stora hemlighet på spåren. Kanske blir jag tvungen att svära på bibeln att inget berätta.

Helt klart är jag i behov av en tändande gnista för att få till det där fyrverkeriet som jag ser framför mig. Först verkade det som om lördagens besök hade banat vägen för mig. Men vips så kom något emellan och sedan var jag tillbaka på ruta ett igen.

Det medeltida Västergötland av Claes Theliander

Historisk gladfakta är som godis för mig. Serien Det medeltida ... utgiven av Historiska Media är något av det bästa jag läst i denna genre.

Den här sommaren gottar jag mig tillsammans med "Det medeltida Västergötland". Författaren och arkeologen Claes Theliander guidar mig genom det västgötska landskapet med säker hand. Boken omfattar även Dalsland. Det är ett mer naturligt val än vad som kan tyckas vid första anblicken. Den gamla Västgötalagen från 1200-talets slut täckte även Dalsland, en bit upp i Värmland och dessutom en krok in i Småland.


Här finns så mycket att upptäcka. Och framför allt hittar jag spännande information om många av de gamla kyrkorna som är svår att finna på annat håll.

Helt nytt för mig var klostret i Ramundeboda i det otillgängliga Tiveden. Hit kommer jag att styra kosan denna sommar och jag kommer också helt säkert titta lite närmare på Bogesund (Ulricehamn), vilket kommer väl till pass när det är dags för mig att skriva vidare på del två i Sigridslegenden.

Språket är enkelt och lättillgängligt. Jag gillar texter som flyter på trots att innehållet är faktaspäckat. Och jag gillar det danska formatet.

"Det medeltida Västergötland" är ett självklart resesällskap för den historiskt intresserade. Dessutom tror jag att den som inte tidigare har fångats av vår historia kommer att göra det med denna bok i sin hand.

Vin och goda vänner

Omstart igen! Hur många omstarter kan man göra? Snart har jag tappat räkningen. Under veckan som gått har jag nog skrivit tio olika nya upptakter på "Min är hämnden". Alla är ratade!

Igår kväll kom hjälpen i form av mina co-writers. Vi drack vin, åt gott och skrynklade våra hjärnor. Och ur detta känns det som om något nytt och fräscht börjat spira.
Vad jag har en historisk roman på cirka 300 sidor som än en gång ska förvandlas till en historisk roman.

Karaktärerna ska förses med kropp och själ, handlingen ska bli mer driven och gestaltandet ska vinna en tydlig seger över berättandet.

Hur svårt kan det vara?

På besök i Ullared

Klockan var bara strax efter fem då jag gick ut i sommarmorgonen. Det var nästan lite kyligt, men helt underbart. Någon timma senare var jag på väg till metropolen Ullared tillsammans med dotter och två barnbarn.
En anledning så god som någon för att komma undan vissa svåra beslut och nedstrykningar i "Min är hämnden".
Termometern visade snart på nästan trettio grader. Men hos Boris var det svalt och skönt. Inga köer heller. Allt flöt enligt planerna ända tills vi var på väg därifrån med dagens skörd.

Till barnbarnens lycka blev vi infångade och intervjuade för kommande säsongs avsnitt av Ullared. Kan en shoppingrunda sluta bättre än så?
Idag är jag tillbaka i verkligheten och redo att brottas vidare med Sigrid Birgersdotter Grip.

Baklängesvolten är avklarad

Nu är jag tillbaka igen hos Sigrid Birgersdotter & Co i "Min är hämden". Det är som om de inte är riktigt nöjda med den historia som jag berättar. Jag anar att det finns mer som de vill ska komma fram och de vill ha en utökat dramatisering. "Gör om", viskar de i mitt öra och jag tror nog att det är den väg som jag ska följa.

Så på den igen ... Fixa och dona ... Skapa nytt och väv in det gamla. Vem har sagt att det är smärtfritt att vara författare. Det handlar om svett och tårar, men också om massor av glädje. Och det finns inte mycket som går upp mot känslan att få den nytryckta boken i handen.

"En drottnings löfte" i en smakebit på søndag

Idag skulle min far fyllt 90 år om han varit i livet. Han brukade alltid fira med jordgubbstårta, så kanske blir det en sådan idag. Men först en annan sorts smakbitar som vi delar med oss via bloggen Flukten fra Virkeligheten.




Jag läser nu C W Gortners "En drottnings löfte". Det är historien om hur den unga och oförberedda Isabella hamnar på en tron som hon kanske inte velat sitta på. Mot alla odds blev hon Isabella av Kastilien.


 


"Villena hånlog och lade sin smala hand på Henriks axel. Kungen rös. Jag blev med en isande stöt påmind om det ögonblick från min barndom när jag hade sett kommendanten Luna gör i stort sett samma sak med min far.
Då visste jag, utan ett tvivel, att inget kunde rädda Henrik från hans öde."








Dessa rader utgör slutet på kapitel nio. Boken är mäktig, nästan som en alldeles för söt bakelse, men jag tar den i lagom stora bitar och då är den njutbar. Återkommer med recension när jag läst färdigt.

Min blogg tar inte semester, så välkomna hit hela sommaren.

Försenat treårskalas!

En tanke slog mig - hur kom det sig att jag började blogga? Ser till min förvåning att jag har hållit på sedan 2011. Gjorde mitt första inlägg den 26 juni det året. Alltså i det närmaste exakt tre år sedan. Synd att jag inte var observant nog att kunna fira på rätt dag.

Men jag flaggar för mig själv idag istället. Jag flaggar också för att jag har lämnat ifrån mig några färdiga kapitel ur manuset "Synden går i arv". Kapitel som jag är riktigt stolt över. Som helhet ett bra manus som jag känner att jag vill jobba vidare med.
Romanen har koppling till trilogin Holavedsbrudar och bara det är en god anledning för mig att skriva klart den. Eftersom tanken med bloggen från början var att få fart på arbetet med nämnda trilogi.





Det har nu inte gått så bra, men jag har gjort en massa andra saker som alla har anknytning till skrivande på olika sätt. Jag har gått i en hård skola och jag har kommit fram till den punkt då det är dags att leverera.

Lite drygt en vecka försent lyfter jag mitt glas och skålar med alla mina kära läsare. Skål för böckernas värld!

När och varför startade du din blogg?

• Fantasygrottan
• Tant Augustas tekopp
• Mest Lenas godsaker
• Bokföring enligt Monika
• Johannas deckarhörna

Alla bloggare som läser detta, bolla frågan vidare och hoppa på om ni  har lust! Länka gärna till era bloggar i mitt kommentarsfält.