tisdag 6 februari 2018

Bakom mitt pannben

Det var någon som ville titta in i min hjärna och se vad som händer där när jag skriver. Haha ... det tror jag inte, värre röra får man leta efter. Samtidigt som fingrarna levererar en scen på tangentbordet är jag redan inne i nästa kapitel eller i andra halvan av boken.

Jag känner hur kugghjulen snurrar och den imaginära stanken av bränt gummi fyller luften. Karaktärerna slåss om min uppmärksamhet. De vill byta namn, byta kön och byta scen. Aldrig är de nöjda, aldrig är jag nöjd ...

Och när läsarna vill diskutera Manglade dukar ... har jag glömt vad den handlar om. Jag har också nästan helt och hållet lagt uppföljaren Lånat silver och krossat glas bakom mig och befinner mig istället på upploppet med Vaxade juveler och brända hjärtan. Samtidigt som jag leker med tanken på vad som komma skall i den planerade fjärde delen.

Sådan är jag ... inte mycket att göra något åt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar