April, april din dumma sill

Några futtiga timmar återstår av månaden mars. Klockan är omställd, förhoppningsvis för sista gången. Och imorgon kommer jag att bli lurad om och om igen. April, april din dumma sill ...

Varifrån kommer denna tokiga sed? I Sverige har vi tydligen narrats ända sedan 1600-talet.
Själv minns jag en första april i början av 1960-talet. Jag var på besök hos min mormor och morfar som hade en väldigt fin tv i mörkt ädelträ och med luckor som gick att stänga om rutan. Kvällens nyhetssändning inleddes med att det numera gick att se färg-tv i vårt land. Allt som behövdes var en nylonstrumpa. Mormor var inte sen att hoppa upp ur soffan och hämta ett sprillans nytt par i byrålådan. Döm om vår stora besvikelse när hon höll upp strumpan och inget hände.

Nordiska museet har mer att berätta om vårt skämtlynne kopplat till den första april.

Vad som däremot inte är ett aprilskämt är att del två om begravningsbyrån Tranan, Blott en begravning släpps hos streamingtjänstföretagen den 16 april.

Begravningsbyrån Tranan!

Hur kommer det sig att begravningsbyrån Tranan heter så? Har det något med Tranås att göra? Ja, det har det faktiskt.

"Tranan, som får sig ålagd samma uppgift att sörja för de sinas trygghet, tar en sten i ena foten, vilken, om hon skulle slumra till, faller ur greppet och genast väcker henne. Där hon sålunda står i vapnet med en sten i ena fotens klor är hon vaksamhetens och förutseendets sinnebild. Och berget hon står på är av granit – tranås-traktens berömda röda granit, varpå en stor del av bygden vilar.


Slutligen anse våra främsta ortsnamnsforskare, att Tranåsnamnet uppkommit just av fågelnamnet trana och de för bygden i geologiskt hänseende intressanta och för bygden landskapliga karaktär utmärkande åsbildningarna." Thure Filén, 1933.

Håll med om att begravningsbyrån aldrig skulle kunna heta något annat än Tranan? 

För den som är intresserad finns här mer information om staden Tranås och dess historia.

Där rosor faktiskt dör!

Inget är som väntans tider. Nu äntligen är den på gång, Där rosor faktiskt dör. Den 13 mars kan du ladda ner den från någon av streamingtjänsterna. Eller köpa den som fysisk bok.

Huvudkaraktären Sandra, en kvinna 40+ ska fira sin mosters 70-årsdag. Sandra har sett en död människa en enda gång tidigare och hon har knappt varit innanför dörren på en begravningsbyrå. 

Här inne på badhotellet i Tranås beseglas Sandras öde och historien tar sin början. Förutom moster

Majken så möter vi Sören, som kör begravningsbilen och Angelika, som har vissa likheter med Magica de Hex i Kalle Ankas universum. Vi möter den frilansande begravningsentreprenören Christoffer och den tatuerade nattportiern Mikael.

  

Del två, Blott en begravning är på väg till tryck och i pipelinen ligger Nu stormar det i dalens famn och I denna underbara villervalla på vänt. I sommar finns alla fyra delarna tillgängliga både som ljud- och fysiska böcker.

Kaffe och wienerbröd

Nu är det inte många dagar kvar ... För nästa vecka är årets nionde och då ... händer det! Där rosor faktiskt dör släpps som ljudbok. Det är med blandade känslor som jag ser fram emot att Sandra, Majken, Angelika, Christoffer och de andra på begravningsbyrån Tranan ska möta läsarna.

Hur kommer det att gå? Har jag gett dem för lösa tyglar? Ibland har de uppfört sig värre än Piff och Puff på julafton i sin iver att få berätta. Jag har fångat upp dem och backat bandet men det är inte alltid som det har hjälpt. Rätt som det var tappade de sikte mot mål och sprang åt var sitt håll utan att tänka sig det minsta för.

Till slut tröttnade jag på Sandra och lät henne löpa. Men hur det gick får ni veta först i fjärde delen som kommer i sommar. Innan dess händer andra saker, bland annat en urna på vift, Patrick Domino som ska i jorden och den döda Ella som inte lämnar Sandra ifred. Kaffet flödar och de kladdiga wienerbröden sätter sina spår både här och där.

Nåja, underhållna kommer ni att bli. Jag lovar!

Måste bara spy lite galla

Alltså, hur mycket skit finns det att titta på ... Jaja ... jag vet ... Jag behöver inte titta. Vi har mängder med kanaler och ett utbud som borde få vem som helst att skratta av lycka. Men jag är ledsen alla fru och herr tv-chefer, det är sällan jag hittar något sevärt.

Jag tycker inte om matlagningsprogram, vare sig korta snuttar med veckans tips eller någon form av stressig tävling. Galor, nej tack ... de har överlevt sig själva. Sport ja, vid enstaka tillfällen där Sverige kan ta medalj i VM eller OS. Vräkning pågår, kronofogden knackar på och SOS alarm ... hur kan vi njuta och koppla av till andras olycka?

Tack och lov så har jag böcker att skriva.

Svett och eufori

Just nu är jag inne i en period där jag möter många läsare och det är så roligt. Jag blir lätt euforisk av alla positiva och glada tillrop. Men också orolig för att jag inte ska kunna leverera det de förväntar sig.

Efter tre mycket väl mottagna delar i Huskvarnasviten undrar jag om jag ska kunna fortsätta att spänna bågen och överraska mig själv och mina läsare. Men det är säkert bra att känna en viss nervositet. Åtminstone så brukar jag leverera bättre då.
Men innan det blir dags för Sprucket läder och svikna löften ska serien om begravningsbyrån Tranan se dagens ljus. Både som ljud- och fysisk bok.

Inläsning av första delen Där rosor faktiskt dör pågår för fullt och läser gör Rachel Mohlin. Utgivning av ljudboken beräknas till vecka 9. Jag blir lätt svettig vid bara tanken.

SJ, SJ gamle vän ...

... tänk att det ska vara så bökigt att ta sig till Malmö. Förr sa vi alltid att det var bäst att ta tåget när snön föll ... och lämna bilen hemma.

Tiderna förändras och vi med dem. Nåja, om en timme bör jag vara iväg och sedan är det bara att hålla tummarna att jag kommer fram innan kursdeltagarna har bänkat sig.

Hur som helst blir det en kort visit för i morgon förmiddag är jag på väg hem igen och i veckan väntar nya äventyr.