fredag 18 oktober 2013

Bokbloggsjerka vecka 42

Ännu en solig fredag och bokbloggsjerka som startar hos Annikas Litteratur- och Kulturblogg.
Häng på om du inte redan är med!

Finns det några författare som du tycker sticker ut (eller som du beundrar mer än andra) när det gäller deras sätt att skriva?






Klart att det finns några stycken, men en sticker ut mer än de andra. Och det är Stieg Larsson. För det första lyckades han med konsten att trollbinda mig i en genre, som jag vanligtvis inte läser alls. För det andra är hans språk njutbart trots att handlingen är grotesk och för det tredje är karaktärerna trovärdiga. Till och med de riktigt grövsta förbrytarna har Stieg lyckats förse med både en kropp och en själ. Dessutom uppträder karaktärerna utifrån vad som förväntas av dem. Fantastiska personporträtt, helt enkelt.
Jag tycker fortfarande att det är tråkigt att han inte fick leva och fortsätta att bjuda världen på god underhållning.



Så här tyckte jag när jag läst första delen av Millenniumtrilogin.


22 kommentarer:

  1. Jag kan nog säga att jag håller med dig :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi är nog många som gillar Stieg Larsson.

      Radera
  2. Åhh, håller verkligen med dig om att Stieg Larsson skrev alldeles fantastiskt. Det är något väldigt speciellt med hans sätt att berätta en historia...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet inte riktigt vad det är, men han var i en klass för sig.

      Radera
  3. Jag tillhör den lilla minoritet som helt enkelt inte förstått det här med Stieg Larssons storhet, blev inte alls särskilt förtjust i hans böcker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är väl på sätt och vis tur att vi inte tänker lika allihop. Då skulle det ju inte bli några diskussioner :).

      Radera
  4. Ah, Stieg Larsson! Ja han känns ju som ett självklart svar (även om jag själv inte tänkte på honom). Sällan har jag läst något så fängslande som när jag läste hans böcker!
    /Caroline - Bland böcker (www.blandbocker.blogg.se)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mig trollband han riktigt ordentligt.

      Radera
  5. Ja jag håller med! De böckerna höll mig verkligen fångad bland sidorna.

    SvaraRadera
  6. Böckerna tyckte jag var spännande, men ändå var jag inte så där enormt förtjust i sättet han skrev på. Svårt att sätta ord på riktigt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Han var lite speciell, det håller jag med om.

      Radera
  7. Ja vad ska jag säga,,håller med helt och fullt.
    Mia

    SvaraRadera
  8. Hur kunde jag glömma Stieg Larsson? Jag sträckläste hans böcker och jag blev så förtjust att jag redan där och då bestämde mig för att jag ska läsa om dem och för att det ska hända måste författaren ha någonting unikt.

    Annika (http://alkb.se)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag önskar verkligen att han fått leva vidare och fortsätta att bjuda oss på spänning.

      Radera
  9. Hur kunde jag glömma honom! Jag är också sån som vanligtvis inte läser deckare men älskar Millennium. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. De böckerna hade mycket mer än en deckare brukar ha.

      Radera
  10. Jag har äntligen fått tillbaka sista delen i Millenium-trilogin, så här en två år efter att jag läste de första. Lånade ut den till en person som tycker att han inte behöver lämna tillbaka mina saker, tydligt. Men nu ska jag läsa den snart.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Trist när man inte får tillbaka sina böcker inom rimlig tid.

      Radera
  11. Älskar också Milleniumtrilogin och vem gör inte det. Två saker slog mig när han tecknade Lisbeth Salander, som jag själv har nytta av när jag skriver.
    Dels hur han byggt henne, som jag ser det. Han använder paradoxer, vilket inte är ovanligt kanske men lätt att se här.
    Anses inte vara normal av samhället -Superintelligent
    Emontionellt störd-Kan njuta av sex med bägge könen.
    Ett offer-Självständig som ändå kan ta för sig.
    På det här sättet har han lyckats pussla ihop en av svensk litteraturs bästa personporträtt. Okej man kanske inte lyckas lika bra själv, men vill man bygga karaktärer kan man sno det här konceptet, eftersom det är rätt enkelt.
    Det andra som jag märkt har med genus att göra. Tycker det oftast blir så att man skildrar kvinnors personlighet mer än mäns. Litterära kvinnor får ofta fler bottnar, medan män oftast blir mer stereotypa.
    Tänk dig en Lasse Salander, ja har väldigt svårt att se den personen framför mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. ntressanta tankar du kommer mer. Har inte sett det så tydligt, men du har rätt. Jag ska verkligen ta mig tid att analyserar karaktärerna lite mer i sömmarna.
      Och visst vore det kul att försöka skapa en Lasse Salander och se vad han skulle kunna tänkas hitta på :).

      Radera